Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Behöver Sverige en motsvarighet till
American Civil Liberties Union?

I USA finns en organisation som heter American Civil Liberties Union (ACLU) vilken beskriver sin verksamhet så här:

"For almost 100 years, the ACLU has worked to defend and preserve the individual rights and liberties guaranteed by the Constitution and laws of the United States."

Jag tänkte på det när jag läste Mohamed Omars inlägg på webbplatsen "Det goda samhället" den 1 oktober, med titeln Var är solidariteten med muslimska kvinnor som tvingas ha slöja? Och jag tänkte på det igen senare samma dag när jag läste en artikel av Niklas Orrenius i DN med titeln Vanliga svenska muslimer kläms från två håll

Dessa artiklar berättar om något som tyvärr har blivit ett återkommande mönster, alltså hur muslimer och exmuslimer i Sverige - vanligen kvinnor - drabbas av förföljelse från extremistiska trosfränder som försöker tvinga dem att leva efter dessas religiösa bud. Det är illa nog att sådan förföljelse inträffar, men det är dubbelt värre att det svenska samhället inte engagerar sig i problemet.

Och detta problem har pågått länge. Nalin Pekgul påtalade det för flera år sedan, och under sommaren 2015 var det en rätt omfattande diskussion i dagspressen som började med inlägg av några av de drabbade kvinnorna. Ett återkommande tema i artiklarna var då deras besvikelse över att organisationer som kunde förväntas ge dem stöd inte alls hade gjort så. Kritiken riktades framförallt mot Vänsterpartiet, och mot feminismens företrädare. Och de inlägg som gjordes från till exempel Vänsterpartiets sida bekräftade bara att kritiken var välgrundad. En sammanställning över artiklar i den debatten finns i en sida på min webbplats.

Problemets kärna är att man kränker dessa människors grundläggande friheter och rättigheter. Det var därför jag kom att tänka på American Civil Liberties Union: borde vi inte ha en sådan organisation i Sverige? Eller har vi det redan, och vad gör den isåfall?

En stunds arbete med hjälp av Google gav tyvärr ett negativt resultat. Visst finns det både myndighetsorgan och ideella organisationer som engagerar sig i mänskliga friheter och rättigheter. Problemet är bara att de har sin uppmärksamhet riktad åt helt andra frågor. Till exempel Civil Rights Defenders skriver "Vi arbetar i några av världens mest repressiva länder och regioner där vi tillsammans med lokala krafter kämpar för långsiktig och hållbar förändring." De har också en verksamhet i Sverige, men då gäller det sådant som polisvåld och afrofobiska hatbrott. Det är ju också angelägna frågeställningar, men det hjälper inte mot det problem jag tänker på här.

Även regeringens webbsida om mänskliga rättigheter handlar både om det svenska regelverket och om internationella insatser. Vad gäller situationen i Sverige står där följande trösterika ord: "Vem som helst som anser sig ha fått sina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan begära att myndigheten ska ompröva beslutet." Däremot står det inget som kommer i närheten av problemet att extremister inom landet kränker mänskliga rättigheter.

Men var det inte en diskussion om 'svenska värden' i dagspressen nu i somras? Jodå, den kan sägas ha börjat med Anna Kinberg-Batras tal på nationaldagen, med titeln Svenska värderingar behöver försvaras där hon sade "vi har en plan för ett starkare Sverige och ett samhälle som ska hålla ihop." Men det enda som sedan hördes om den planen var att "det gäller därför att vinna debatten om samhällets värderingar, men också att vara bestämd gentemot dem som inte tänker ändra sig utan som tvärtom försöker tvinga andra att leva efter deras idéer." Inte så mycket att ta på, faktiskt, och de senare inläggen i debatten bidrog inte med något mer. På min webbplats finns nu också en sammanställning över sommarens debatt om svenska värderingar och även en längre artikel av mig själv som granskar frågan om svenska värderingar.

Nu är det konkret handling som behövs, och inte bara prat. Vi behöver en organisation som vågar sticka ut hakan och arbeta för en förändring av attityderna på samma sätt som vi tidigare har gjort i Sverige: genom egna publikationer där man kan "ta debatten", men också genom att visa sig på gator och torg med sitt budskap även om det är förknippat med vissa risker, och genom att göra tydliga manifestationer som visar solidaritet med de drabbade. Det räcker inte att enstaka personer protesterar mot kränkningarna, utan det måste till en gemensam proteströrelse.

Självklart måste också en sådan rörelse göras allsidig i den bemärkelsen att den behandlar olika fall av förföljelse lika, till exempel oberoende av förövarens och offrets religiösa tillhörighet.

Kan ACLU utgöra en förebild för en sådan rörelse av solidaritet och protest? Inte i alla stycken, eftersom dess verksamhet är till så stor del inriktad på juridisk assistans, vilket väl inte är det som i första hand behövs för att motverka fundamentalistiska trakasserier. Men den allmänna målsättningen som jag citerade inledningsvis skulle sitta som gjuten sedan den modifierats med hänvisning till svensk lag och rätt och till svenska värderingar.