Kritiska Argument och Fakta

i samband med etnisk och religiös mångfald i vårt samhälle

Kort förklaring av Reflective Equilibrium Theory,
en teori om värderingars stabilitet

Frågan om moralreglers giltighet och legitimitet har sysselsatt filosoferna sedan antiken. Den avser alltså frågan om på vilken grund man kan påstå att en viss värdering eller moralregel ska anses som "sann" och som giltig för alla människor. I vår tid kan man urskilja tre väl utarbetade ansatser till att behandla denna frågeställning, nämligen fundamentalism, utilitarism och "Reflective Equilibrium Theory". Den sistnämnda har förts fram av den brittiske rättsfilosofen John Rawls, och avsikten med den här artikeln är att ge en kort beskrivning därav. Teorin är intressant i sig, och den är också relaterad till värdeliberalismens syn på värderingar.

De två förstnämnda ansatserna är välkända och behöver inga särskilda utläggningar. Fundamentalism är det synsätt där man stöder sig på en helig skrift eller annan liknande källa, och hävdar att dess föreskrifter är sanna i sig, till exempel för att de har ett gudomligt ursprung. Utilitarism, å andra sidan, utgår från tanken att moralens uppgift är att möjliggöra största möjliga "nytta" för människorna. Den kombineras med försök att härleda specifika moralregler med detta kriterium som utgångspunkt.

Föreställningen om mänskliga rättigheter kan inte hänföras till ettdera av dessa alternativ, utan den kan motiveras inom ramen för mer än en av ansatserna. Man kan också se den som ett fjärde, om än ofullständigt alternativ.

Förändring av värderingar

Den grundläggande idén i Reflective Equilibrium Theory är att värderingar kan förändras, men också att de då inte får förändras hur som helst. För att förklara tankegången behöver vi ett begrepp som på svenska får kallas "livsuppfattning". En persons livsuppfattning definieras som summan av dennes moraluppfattning, relevanta delar av dennes kunskap om världen och tillvaron, och andra föreställningar som den personen uppfattar som giltiga och värda att tro på. Eventuella religiösa föreställningar ska alltså också ingå.

Denna livsuppfattning kan vid vissa tillfällen vara "instabil", till exempel om personen i fråga har svårt att ta ställning till om abort bör vara tillåten eller inte. Hans eller hennes livsuppfattning kan innehålla en värdering av livets okränkbarhet som hen tycker leder till att abort ska ses som ett brott, men samtidigt kan hens livsuppfattning också innehålla en värdering om varje människas autonomi över sin egen kropp, vilket hen tycker leder till motsatt slutsats. Då betraktas hens livsuppfattning som instabil; den är inte i jämvikt dvs. i equilibrium.

I huvudsak får man förutsätta att människors livsuppfattning vanligen är i ett stabilt tillstånd, kanske med undantag för instabilitet i en del frågor av mindre betydelse. Men när det inträffar en instabilitet i en fråga av moralisk betydelse, som i exemplet med abort, menar teorin att detta normalt kan lösas genom att man reviderar något eller några av ens mer grundläggande uppfattningar. I exemplet kan det till exempel göras genom att ändra sig till att det okränkbara livet ska anses börja vid födelsen, eller ett visst antal månader efter befruktningen, och inte vid själva befruktningen.

Instabiliteter kan visa sig på flera sätt. I det nämnda exemplet visade den sig som två rakt motsatta slutsatser i logikens mening. Ett annat exempel kan vara förändringen i synen på homosexualitet, där en person kan ha en inlärd föreställning om att homosexualitet är av ondo, men där hen vid en viss punkt blir varse vilka inhumana effekter som den inställningen har haft och har. Den insikten får ses som en instabilitet som kan leda till att hen överger en ursprungligen inlärd del av sin livsuppfattning.

Exemplet med ställningstagandet till abort visar också hur en omprövning kan avse både moraluppfattning och verklighetsuppfattning. Frågan om när livet uppstår hör ju snarare till den senare, i den mån man kan dra en gräns mellan de två.

Reflective Equilibrium Theory

Vidare nu till frågan om moralens grunder enligt John Rawls. Den övergripande målsättningen i hans arbete var att formulera principer för vad han kallade ett "välordnat samhälle" vilket skulle vara

designed to advance the good of its members and effectively regulated by a public conception of justice

och där rättsregler och moralregler alltså måste ingå i dess "design". Han valde en ansats där

the distinctive claim of reflective equilibrium is that moral justification does not depend on an ultimate moral foundation, but on the coherence between all moral and non-moral beliefs that are relevant to the issue at hand.

Samlingen av "all moral and non-moral beliefs" är alltså det jag här kallar en livsuppfattning, och när Rawls nämner 'coherence' motsvarar det termen 'stabilitet'.

Rawls menade att giltigheten hos dessa regler måste definieras på basis av de deltagande medborgarnas åsikter och bedömningar, men på ett sådant sätt att de är både välgrundade och "stabila", det vill säga att de inte kan ändras godtyckligt.

Overlapping Consensus

En viktig del av Rawls' teori är begreppet 'overlapping consensus', varmed han menar den situation där ett antal personer visserligen har delvis skilda åsikter, men där (1) det finns en begränsad mängd åsikter som de är överens om, och (2) var och en av personerna delar konsensus-åsikterna utifrån sin mer grundläggande övertygelse.

Följande kan vara ett enkelt exempel. Vi har två personer som diskuterar vilken affär de ska använda vid ett konkret tillfälle där man kan välja mellan en ICA-affär och en COOP-affär. Den ena personen tycket att det alltid är viktigast att välja en affär som för många ekologiska livsmedel, och föredrar därför COOP före ICA. Den andra tycker att det alltid är viktigast att välja den affär som ligger närmast, för att spara tid och drivmedel, och den föredrar därför också COOP före ICA i den aktuella situationen. De två personerna har alltså olika underliggande värderingar, men de har ändå en "overlapping consensus" om att välja COOP i detta fall.

Moralreglers giltighet

Rawls' definition av moralreglers giltighet avser i första hand deras giltighet i en given grupp av personer, och hans definition av universell giltighet kommer som ett andra steg. I det första steget sägs helt enkelt att när det finns en grupp av personer som har "overlapping consensus" om en samling moralregler, och om dessa personer var för sig har "reflective equilibrium", samt om gruppens medlemmar utbyter synpunkter och åsikter med varandra, då är moralreglerna ifråga giltiga för den gruppen.

Idén är alltså att dessa personer inte behöver ha samma grund för det de är överens om, men var och en för sig ska ha ett otvetydigt ställningstagande för det som konsensus avser. Ingen av dem ska kunna komma på att hen kanske egentligen har en annan åsikt.

Definitionen får sin styrka genom att man också förutsätter att gruppens medlemmar utbyter åsikter, så att varje meningsskiljaktighet (även utanför konsensus) leder till en diskussion där deltagarna kan tvingas att revideras sina uppfattningar. Man kan alltså föreställa sig -- principiellt -- att gruppen startar med att medlemmarna har stora skillnader i livsuppfattningar, men att de reflekterar, utbyter åsikter, övertalar och överbevisar varandra, och att de så småningom har tänkt igenom allt som behöver tänkas igenom, och att de på så sätt har nått sina fullständigt genomtänkta equilibria. Det som de då är överens om, alltså deras overlapping consensus, det ska anses vara giltig som gruppens gemensamma moraluppfattning.

Detta synsätt kan kritiseras för att vara alltför teoretiskt då man ju inte kan uppnå något sådant equilibrium i praktiken. Men den kan ändå vara användbar som ett sätt att förklara hur gemensamma moraluppfattningar kan anses komma till. Det är ju faktiskt mycket vanligt förekommande att moralregler åberopas i det vardagliga samtalet.

När denna beskrivning av modellen talar om en 'grupp' där moraluppfattningen tillämpas och revideras för det i första hand tankarna till en liten grupp med ett begränsat antal deltagare som samtalar med varandra. Men samma modell kan också tillämpas på större grupper, till exempel alla medborgare i ett land. Även i sådana fall finns det ju ett åsiktsutbyte där värderingar (eller moraluppfattningar) tillämpas, prövas, och ifrågasätts, även om detta sker via media och inte bara genom direkta samtal.

I sitt första arbete på detta ämne [1] tog Rawls särskilt upp frågan huruvida de successiva förändringarna av moraluppfattningen så småningom skulle komma till en punkt där den inte kommer att ändras vidare, en så kallad fixpunkt. Om man antar att antalet möjliga moraluppfattningar är ändligt, om än mycket stort, så måste processen antingen stanna vid en fixpunkt eller gå runt i cirklar. Rawls hävdade då att det bara kunde finnas en sådan "fixpunkt", och att denna då måste ses som den slutgiltigt rätta och universella moraluppfattningen. I ett senare arbete [2] har han reviderat sin åsikt på den punkten, och medger att det kan finnas flera fixpunkter.

Detta är naturligtvis en spekulation som man kan välja att tro på eller inte. I praktiken spelar det inte så stor roll, och även utilitarismen har samma problem: den ger ockå en principiell definition av giltigheten hos en föreslagen moral, men inte heller den definitionen kan särskilt lätt omsättas i praktiken.

Därtill kommer att Rawls' teori kan erbjuda ett motargument när fundamentalismens företrädare kritiserar t.ex. liberalismen för att den accepterar att samhällsmoralen är föränderlig, enbart baserat på folkviljans svängningar och nycker. Med Rawls' ansats blir svaret att varje förändring i den gemensamma moralen måste motiveras som ett sätt att korrigera en instabilitet, alltså en imperfektion i den moral man haft hittills.

Teori för Värderingars Stabilitet

Det engelska ordet 'equilibrium' heter ju 'jämvikt' på svenska. Jag tycker inte att det ordet fångar avsikten särskilt bra, vare sig på engelska eller på svenska, och föreslår att vi hellre ska säga 'stabilitet'. Ordet 'reflective' måste vara tänkt att avspegla 'reflektera' i bemärkelsen 'fundera', 'överväga', men på svenska för det snarare tankarna till ett ljusfenomen. Därför föreslår jag istället termen Teori för Värderingars Stabilitet som svensk beteckning på Reflective Equilibrium Theory, varvid man alltså får anta att värderingar är väsentligen detsamma som moraluppfattningar. Jag avser att använda denna svenska term även i kommande uppsatser.

Gemensam övertygelse

Den engelska termen overlapping consensus har en naturlig svensk motsvarighet i överlappande konsensus, och denna term är också i bruk; bland annat har ärkebiskop Antje Jackelén använt den vid flera tillfällen [pan-16318], [pan-16316], [pan-16317]. Emellertid definieras detta begrepp litet olika av olika författare, och skillnaden är betydelsefull, bland annat när de används i samband med begreppet tillit. Den underliggande distinktionen är att enstaka uppfattningar i en livsuppfattning kan vara mer eller mindre välgrundade. En uppfattning i en specifik fråga som är direkt konsekvens av en grundläggande princip som personen har får då sägas vara välgrundad, medan en uppfattning som inte är relaterad till andra delar av hela livsuppfattningen sägs vara ogrundad. En ogrundad uppfattning är med andra ord en som personen ifråga kan ändra utan att det påverkar någonting annat i livsuppfattningen, medan en välgrundad uppfattning inte kan ändras utan att skapa instabilitet.

Rawls ursprungliga definition av överlappande konsensus krävde att det som ska ingå i en överlappande konsensus måste vara en välgrundad uppfattning hos var och en av deltagarna. Andra författare är inte så strikta och tillåter även uppfattningar som är ogrundade hos några av deltagarna, eller att några av dem inte alls tar ställning till dem [pan-16047]. För precisionens skull kommer jag att använda uttrycket "överlappande konsensus" i den vidare betydelsen, och jag väljer uttrycket gemensam övertygelse när det är den ursprungliga, striktare betydelsen som avses.

Värdeliberalismen

John Rawls' teoribildning är baserad på liberalismen och är väl förenlig med värdeliberalismen. Dessutom har teorin om reflective equilibrium en uppenbar anknytning till begreppet 'värdegemenskap' som ju är centralt inom värdeliberalism. I bägge fallen talar man om uppfattningar som förväntas vara fria från inre motsägelser, och som annars kan revideras så att motsägelserna elimineras eller åtminstone reduceras. Samtidigt finns det en skillnad såtillvida att värdeliberalismen intresserar sig mindre för frågan om värderingarnas teoretiska giltighet. Uppmärksamheten ägnas istället åt vad som händer när det finns flera grupper inom ett land som var och en utgör en egen värdegemenskap. Det blir då en viktig fråga vad för överlappande konsensus som är möjlig mellan dessa grupper, och huruvida de också kan finna någon gemensam övertygelse. En relaterad fråga är hur staten ska förhålla sig till sådana skilda värdegemenskaper.

Citerade arbeten

1. John Rawls: A Theory of Justice. 1971.

2. John Rawls: Justice as Fairness: A Restatement. 2001.

pan-16318    Samtal med Jackelén: Nätverk för förändring .
i Dagens Seglora, 2014-06-02.

pan-16316    Ärkebiskopens kommentar kring debattartikeln i Dagens Nyheter 9 augusti 2016.
i Svenska Kyrkan, 2016-08.

pan-16317    Ärkebiskop Antje Jackelén om ekumeniken.
i Signum, 2017.

pan-16047    Reflective equilibrium and moral objectivity.
Sem de Maagt i Inquiry, 2016-05-27.