Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Hur ska en liberal stat ledas i en krissituation?

Liberalismen är en ideologi för ett fredligt samhälle där eventuella problem helst ska lösas av medborgarna själva, och där staten finns för att garantera god ordning och grundläggande social trygghet, samt för att administrera den nationella infrastrukturen. Därför är den också främmande för tankar om behovet av en "stark ledare" som kan styra nationen mot något slags mål. All politisk makt kommer av folket och utövas genom den representativa demokratin.

Men vad händer med denna ideologi om det inträffar krig, naturkatastrofer, pandemier eller andra kriser som kullkastar alla rutiner och all tidigare planering på nationell nivå? Då krävs det snabba och handfasta beslut för det gemensamma bästa, snabbare än vad som kan åstadkommas med normala rutiner. Hur löser man det problemet?

Traditionellt har man väl sagt att då får man utlysa undantagstillstånd varvid demokratin tar paus och den befintliga regeringen får ikläda sig rollen av stark ledare tills krisen är över. Eller i varje fall att man inför de undantagslagar och de snabbare beslutsvägar som man tycker behövs. Men vi vet också att detta är en riskabel väg att gå: i värsta fall kommer makten aldrig tillbaka till folket, och det kan också tänkas att en maktgirig ledare skapar kriser för att motivera ett maktövertagande. I en del länder finns det just nu en oro för att en sådan utveckling kan komma.

Ledarskapsfilosofier

Det demokratiska samhällets krishantering är en gammal och välkänd frågeställning, och den kan synas vara ett olösligt problem. Men jag vill peka på en uppslagsända som kan vara värd att studera närmare. Den kommer från managementtänkandet inom företagsekonomin där man kan urskilja tre "filosofier" som betecknas som Managing by Instruction (MBI), Managing by Objectives (MBO) och Managing by Values (MBV). Nu känns det förstås främmande att tala om "managing" av ett helt land, men det är rimligt att byta ut det ordet mot "leadership", särskilt som modernt managementtänkande just betonar ledarskapets stora betydelse. Och även ett land i kris behöver ju ett ledarskap.

Efter namnbytet kan de nämnda ledarskapsfilosofierna sammanfattas så här. Med Leadership by Instruction talar ledarskapet om vad som ska göras, och hur, och de underställda har att följa dessa anvisningar. (Ledarskapet får här avse en större eller mindre ledningsorganisation). Med Leadership by Objectives anger ledarskapet vad som ska uppnås, både i hela organisationen och i dess delar, och de underställda får själva ta ställning till hur de bäst kan utföra sitt uppdrag, enskilt eller gruppvis. Detta måste dock ske inom ramen för ett regelverk som ledarskapet har fastställt. Även i Leadership by Values anger ledarskapet vad som ska uppnås, men regelverket ersätts delvis av att medarbetarna får välja sitt handlande utifrån sina värderingar. Därigenom har de större möjligheter att ta hänsyn till vilka situationer som uppstår. Denna metod förutsätter emellertid att det finns en gemensam värdegrund i företaget eller organisationen, så att medarbetarnas agerande blir i samklang med företagets övergripandemål.

Leadership by Values (LBV) är den ansats som ställer störst krav på medarbetarnas förmåga till självständigt handlande, samtidigt som den också bör kunna ge den största flexibiliteten och den bästa förmågan att hantera nya och oväntade situationer. Det är också den ansats som ställer störst krav på företaget som helhet såtillvida att den förutsätter ett ömsesidigt förtroende mellan ledarskap om medarbetare. Den beskrevs och fördes fram för omkring 20 år sedan och är förstås inte universellt användbar, men den citeras som en av de tre viktigaste ledningsfilosofierna [pan-15935], [pan-15931]. Artiklarna om denna ansats poängterar bland annat att den förutsätter en gemensam värdegrund, och att företag som vill använda den måste arbeta långsiktigt med att formulera en sådan i samråd med de anställda. Dess ledarskap måste också se till att de anställda kommer att förstå värdegrunden och att de sluter upp kring den.

Ledarskapet i Sverige under Covid-krisen

Dessa alternativa synsätt på ledarskap är särskilt intressanta ur svensk synpunkt eftersom vi kan relatera dem till att vår nuvarande kris -- alltså Covid-pandemin -- har hanterats på ett annat sätt hos oss än i de flesta andra länder. På andra håll har man i stor utsträckning byggt på kraftfulla regler och noggrann kontroll av reglernas efterlevnad, vilket är helt i linje med Leadership by Instruction. Den svenska ansatsen har istället byggt på en tydlig målsättning ("platta ut kurvan") och tydliga rekommendationer, kombinerat med individuell autonomi och ett förtroende för att medborgarna i tillräcklig utsträckning har sådana värderingar (ansvarskänsla och lojalitet, till exempel) som lett till att de följt rekommendationerna tillräckligt väl.

Ideologiska aspekter av den svenska Covid-strategin

Den svenska ansatsen är väl i linje med liberalismens grundläggande princip om att staten ska respektera individens autonomi, kombinerat med ett förtroende för att individen kommer hantera situationen ansvarsfullt. Jag vill gärna se det som en tillämpning av värdeliberalismens första punkt:

en övertygelse om individens förmåga till självständigt tänkande och handlande med hjälp av kunskap och förnuft, och styrt av ansvarskännande värderingar och förhållningssätt.

I det sammanhanget är det intressant att studera den ideologiska förvirring som den svenska ansatsen har skapat på flera håll. Till exempel har The Guardian haft en artikel med titeln "Sweden's Covid-19 policy is a model for the right. It's also a deadly folly" [pan-15589], och en annan med titeln "Has Sweden's coronavirus strategy played into the hands of nationalists?" [pan-15650]. Dessa rubriker betyder kanske att man haft svårt att ta in hur detta Sverige, som man länge har sett som en socialliberal föregångare, nu plötsligt befinner sig på samma sida som högern med dess nationalism. Men det beror ju inte på att Sverige plötsligt har svängt åt höger, utan istället på att Covidstrategier i allmänhet, och frågan om munskydd i synnerhet har blivit så politiserad, särskilt i USA och i UK. Är man progressiv där vill man bära munskydd och man är för nedstängning av samhället; är man konservativ vill man värna om individens frihet att själv välja sitt beteende. Därför är det helt konsekvent att till exempel senator Rand Paul, som identifierar sig som 'libertarian conservative', för fram Sveriges covidstrategi som en intressant modell för USA [pan-15936], [pan-15937].

I den traditionella Sverigebilden ingår också att det är ett välordnat land, kanske alltför välordnat, likriktat och disciplinerat. Men nu plötsligt låter den svenska regeringen medborgarna göra som de vill. Således hade Jyllands-Posten en artikel som inleddes med "I Forbudssverige er det meste tilladt. Sverige har ikke sat skrappe begrænsninger for borgernes adfærd" [pan-15870]. Det är ännu ett exempel på hur den svenska covidstrategin går på tvärs mot invanda föreställningar (i detta fall i Danmark) om hur Sverige fungerar.

Är covidstrategin ett skolexempel på svensk mentalitet?

I diskussionen om Covidstrategi har Anders Tegnell, och även andra, hävdat att den svenska strategin måste förstås i relation till några av våra nationella särdrag, såsom den ömsesidiga tilliten mellan statsledning och medborgare. Den leder enligt honom till att en stor del av befolkningen följer myndigheternas rekommendationer, så det inte blir nödvändigt med förbud och polisiär övervakning av att förbuden respekteras.

Tegnells beskrivning av ett svenskt särdrag har likheter med den 'statsindividualism' som har framförts av Henrik Berggren och Lars Trägårdh som ett sätt att beskriva det svenska samhällsklimatet. När nu den svenska ansatsen till Covidbekämpning har ett starkt stöd från den egna befolkningen, och när den kan anknytas till tankarna om statsindividualism och värdeliberalism, kan man kanske skymta konturerna av en ny "berättelse om Sverige". En som inte är baserad på ett folkhemsbegrepp, utan istället utgår från begrepp om individuell frihet som utövas inom ramen för egna värderingar, tillsammans med en samhällsmodell som betonar vikten av (tillräckligt) gemensamma värderingar och av den tillit i samhället som dessa kan möjliggöra.

En sådan berättelse behöver inte stå i motsats till berättelsen om folkhemmet, men den motsäger den kritik av folkhemstanken där denna sägs leda till initiativlöshet och understödstagaranda. Man kan ha olika åsikter om huruvida denna kritik är berättigad, men under alla förhållanden kan en sådan "ny berättelse om Sverige" vara ett gott alternativ eller ett verksamt motargument.

Sedan kan man också fråga sig om den svenska Covidstrategin är ett typfall eller ett undantagsfall i relation till hur andra kriser har hanterats i Sverige. Man kan hävda att det är ett undantagsfall genom att hänvisa till att Sverige i flera andra sammanhang har utmärkt sig genom att arbeta med förbud eller tvång istället för med fritt val, till exempel när det gäller narkotikapolitik, eller (tidigare) när det gällde användning av bilbälten. Då blir frågan om dessa fall är jämförbara. Det är uppenbart så att fritt val inte räcker i alla sammanhang, och att det finns lägen när tvång eller förbud blir nödvändigt. Diskussionen bör då gälla var gränsen ska dras mellan dessa sätt att leda ett land som står inför en kris, och hur olika länder har valt att dra den gränsen.

Slutsatser

Det sagda leder i sin tur till frågan om vad slags kriser vi bör räkna med i våra försök att förutse framtiden. 'Konventionella' krig med stora väpnade styrkor torde väl fortfarande kräva Leadership by Instruction, men i kombination med Leadership by Objectives. Den traditionella svenska värnpliktsutbildningen innehöll bägge. Man kan föreställa sig att gerillakrigföring kräver stora inslag av Leadership by Values. Men det finns flera andra typer av hot. Hur ska ett land bäst möta fientliga påverkansförsök? Hur möta en pandemi som är ändå mer allvarlig än den nuvarande? Och hur skulle vårt land möta en försörjningskris som uppkommer t.ex. av miljöskäl och som leder till risk för svält?

Likaså leder det till frågan huruvida olika grupper i vår samhälleliga mångfald är mer ägnade för olika ledarskapsfilosofier. Man kan till exempel rimligen anta att Leadership by Values ställer större krav på kulturell integration och språkförmåga, och att den ansatsen därför kanske fungerar sämre än Leadership by Instruction när nyanlända invandrare har rekryterats till arbetet. Detta kunde kanske vara en delförklaring till den observerade höga dödligheten i samband med Covid i äldreboenden i Stockholmsregionen, om man nu ser den svenska Covidstrategin som ett exempel på övervägande Leadership by Values.

Sådana exempel för oss tillbaka till den fråga som ställdes vid artikelns början: hur ska en liberal stat ledas i en krissituation? En slutsats tycks vara att den traditionella metoden med ett undantagstillstånd av auktoritärt styre fortfarande kan ha sin giltighet, men att det också kan finnas fall där man bör föredra Leadership by Values, på ett sätt som är väl i linje med liberala principer av värdeliberal typ.

En mer långtgående slutsats av den här diskussionen kan vara att de angivna synsätten på ledarskap inte ska ses som alternativ, utan att de kompletterar varandra och att de ska ses som verktyg som kan användas på olika sätt i olika situationer. Det kan skilja mellan olika typer av kriser, men det kan också skilja beroende på egenskaper hos de personer som berörs av insatserna i fråga.

Bidragande

Ett tack till Börje Svensson för hans värdefulla synpunkter som bidragit särskilt till det sista avsnittet.

Referenser

pan-15935    Managing by values : Cultural redesign for strategic organizational change at the dawn of the twenty-first century.
Simon L. Dolan; Salvador García i Journal of Management Development 21(2):101-117, 2002-01.

pan-15931    Value of Values for Practicing Managers and Leaders.
K A Chandrakumara i Problems and Perspectives in Management,, 2011.

pan-15589    Sweden's Covid-19 policy is a model for the right. It's also a deadly folly.
Nick Cohen i TheGuardian, 2020-05-23.

pan-15650    Has Sweden's coronavirus strategy played into the hands of nationalists.
i TheGuardian, 2020-05-27.

pan-15936    Lockdown protesters shout ‘be like Sweden’ -- but Swedes say they are missing the point.
Karolina Modig i NBC News, 2020-05-15.

pan-15937    The U.S. is the accidental Sweden, which could make the fall ‘catastrophic’ for Covid-19.
i STAT, 2020-07-15.

pan-15870    I Sverige er der ikke mange forbud efter corona, men Malmø kører på lavt blus.
i Jyllands-Posten, 2020-03-26.