Liberal åskådning

Frihet, öppenhet och solidaritet

Första sammanställning av samhällsgrundande
värderingar och förhållningssätt

I tidigare artiklar [red-143] , [red-155] har jag argumenterat för att begreppet 'värderingar' bör ersättas av ett bredare begrepp som även inkluderar stora delar av begreppen 'moralregler' och 'förhållningssätt'. Förslaget motiveras av att man då får ett mer meningsfullt och användbart begrepp, samt att när man talar om 'värderingar' så verkar det ofta vara detta bredare begrepp som egentligen avses.

Den här artikeln innehåller ett första förslag till vad som kan innefattas i detta utvidgade värderingsbegrepp, varvid jag främst kommer att använda ordet "förhållningssätt". Artikeln utgör en sammanställning av några tidigare framförda förslag, egna och andras, och med ett antal kompletteringar. Den är framförallt tänkt att kunna användas som diskussionsunderlag, vilket förklarar att framställningen bitvis har blivit litet korthuggen.

Beteckningen 'svenska värderingar' har ofta använts. Jag vill dock hellre göra en annan avgränsning och tala om samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt, alltså sådana som är väsentliga för att samhället ska fungera bra. Därvid utesluter jag sådant som enbart hör privatlivet till, som exempelvis en persons förhållningssätt till sin hund. Jag tar heller inte med umgängesregler såsom artighet och konvenans.

För överskådlighetens skull samlas förslagen i fem grupper som var för sig innehåller några nära relaterade förslag till förhållningssätt.

Rättskaffenhet

Följande är några viktiga punkter under denna huvudrubi

Ärlighet. Detta innefattar uppriktighet, rättframhet, och att tala sanning.

Pålitlighet. Detta innebär i detta sammanhang att stå fast vid gjorda överenskommelser.

Aktivitetsrelaterade förhållningssätt

Individuell hänsynsfullhet. Detta betyder att man inser konsekvenserna av sina tilltänkta handlingar och att man avstår från dem om de skulle leda till störningar eller andra väsentliga nackdelar för andra enskilda personer.

Social hänsynsfullhet. Brist på social hänsynsfullhet beskrivs ofta som att någon "tar för sig". Det kan gälla att ta orimligt mycket av en viss rätt på en buffé, eller att pressa sig fram så långt som möjligt i en trång trafiksituation utan hänsyn till att man då blockerar trafiken så att den låser sig. Att gå förbi större delen av en kö och ställa in sig nästan längst fram kan vara ett annat exempel.

Gemensamt för sådana beteenden är att de inte riktar sig mot en viss person, utan det är helheten som får ta nackdelarna av en persons beteende. Social hänsynsfullhet innebär alltså att man inser konsekvenserna för gruppen, och att man avstår från att göra det som gruppen har nackdel av. Bland konsekvenserna bör då inte bara de omedelbara nackdelarna räknas, utan också effekter "om alla skulle göra så". Om kökulturen bryts ned, till exempel, så kommer alla att få trängas för att komma fram, vilket är sämre för de flesta.

Samverksansvilja och konkurrensvilja. När ett större antal personer har som uppgift att utföra ett uppdrag av avsevärd storlek avser 'samverkansvilja' en preferens för att organisera arbetet genom samverkan, medan 'konkurrensvilja' avser en preferens för att låta det ske i form av konkurrens mellan grupper inom projektet. Bägge arbetsformerna behövs, och de kompletterar varandra, men samverkan är en svår konst.

Ansvarskänsla och lojalitet. Dessa relaterade förhållningssätt har behandlats i en tidigare artikel, [red-162] , varvid lojalitet definieras som en ansvarskänsla som är så stark att man för dess skull accepterar väsentliga nackdelar för egen del.

Gemensamt för dessa förhållningssätt är att de förutsätter en förmåga att se framåt och bedöma konsekvenserna av egna och andra handlingar, samt även att bedöma dessa konsekvenser utifrån sunda värderingar. Samma förmåga behövs också vid användning av fritänkande moralkriterier i den mening som beskrivits i en tidigare artikel, [red-155] .

Relationsrelaterade förhållningssätt

Öppenhet. Detta får här beteckna en insikt om att andra kan ha en annan verklighetsuppfattning än en själv, och att det då inte behöver vara så att den ene har rätt och den andre har fel. Det kan istället vara fråga om olika perspektiv som kompletterar varandra och som tillsammans ger en bättre förståelse för helheten. Öppenhet innebär därför att ta intryck av den andres erfarenheter, tolkningar och bedömningar.

Tolerans. Analogt med föregående punkt: en insikt om att värderingar och förhållningssätt är kulturberoende, vilken leder till att man visar tålamod och välvilja även mot dem som har ett annat synsätt än ens eget.

Ömsesidighet. Detta är den föreslagna svenska beteckningen för det som T.A. Aleinikoff har betecknat som mutuality [pan-2988]. Han motiverar detta förhållningssätt med att det inte räcker med tolerans, utan det behövs också en öppenhet och ett aktivt intresse för motparten. Han skriver: "Mutuality demands active engagement, learning about others in their own terms. ... (This) changes the observer".

Samförståndsvilja. Detta är det förhållningssätt där man hanterar situationer där motstridiga intressen förekommer genom att försöka hitta en medelväg som båda parter kan vara tillräckligt nöjda med. Det förutsätter ofta att vardera sidan sätter sig in i motpartens synsätt och bevekelsegrunder, så att man gemensamt kan hitta en sådan medelväg. Samförståndsvilja är alltså baserad på ömsesidighet.

Motsatsen till samförståndsvilja kan kallas dominansvilja och består i att vardera parten bara ser två möjliga sätt att lösa konflikten, nämligen att den ena eller den andra parten ska "vinna" och den andra ska underkasta sig helt. Dessa motsatta förhållningssätt har diskuterats närmare i en tidigare artikel, [red-142] .

Mångfaldsrelaterade förhållningssätt

Under denna rubrik anges förhållningssätt som aktualiseras när det finns olika grupper med delvis skilda värderingar i ett samhälle. Denna frågeställning har tidigt behandlats av T.A. Aleinikoff och flera av de följande punkterna har framförts av honom; se [pan-2988], [red-119] .

Avståndstagande från all supremacism. Med supremacism avses förhållningssätt där man menar att en viss grupp av människor ska vara överordnad andra eller ha särskilda rättigheter framför andra. Rasism är ett uppenbart exempel på supremacism, även om ordet rasism har kommit att användas på sätt som avlägsnat sig från den ursprungliga betydelsen. Religionism är ett annat exempel, alltså synsättet att en viss religion ska vara ledande i samhället och att utövare av andra religioner ska vara underordnade.

Tillhörighet, lojalitet mot det egna landet. Detta beskrivs av T.A. Aleinikoff på följande sätt under rubriken 'allegiance': "The central idea is that a person be committed to this country's continued flourishing and see himself or herself as part of that ongoing project. The allegiance, the common identification, need not be exclusive, but it must be paramount."

Välkomnande och erkännande. Detta beskrivs som "policy of recognition" av T.A. Aleinikoff, och på följande sätt: "To be sure, we ask allegiance of newcomers to the nation, but the nation must welcome them in a way that fosters their allegiance. Bourne wrote that integration and dedication to the American project could only come when no group felt that 'its cultural case is being prejudged. This demands a politics of recognition, not a politics of group-blindness."

Till detta kan läggas att ett sådant erkännande av andra grupper och deras skilda världsåskådningar inte enbart bör förväntas av majoritetsgruppen. Samma förväntan bör kunna ställas på varje minoritetsgrupp i dess förhållningssätt till andra minoritetsgrupper och till majoritetskulturen.

Assimilationsfrihet och övergångsfrihet. Detta beskrivs av T.A. Aleinikoff [red-119] på följande sätt under rubriken 'permeability': "This principle insists on both the reality of group boundaries and the ability to cross them". Överskridande av gruppgränser kan till exempel bestå av att ta del av nyheter och läsa litteratur från en annan kultursfär än sin egen, och det kan också bestå av mer drastiska åtgärder, som att övergå till en annan religion.

Avståndstagande från kulturell avsöndring. Avsöndring avser här den situation där en grupp vänder taggarna utåt mot det omgivande samhället och isolerar sig från detta. Avsöndring kan förekomma såväl i religiösa och etnoreligiösa grupper som i samband med politisk extremism. Det förra fallet diskuteras mer utförligt i en separat artikel, [red-468] .

Avståndstagande från gruppegoism. Gruppegoism avser det förhållningssätt där gruppmedlemmar förväntas ge särskilt företräde för gruppens och dess medlemmars intressen närhelst de befinner sig i en förtroendeposition. Avsöndring leder lätt till gruppegoism, och även detta behandlas i ovannämnda artikel, [red-468] .

Kunskapsrelaterade förhållningssätt

Kritiskt förhållningssätt. Innefattar en vana att granska trovärdigheten i framlagda påståenden och argument, och att se om det finns skäl att ifrågasätta dem.

Objektivitet. Får i detta sammanhang beteckna en beredskap att lyssna på argument och granska dem, inte minst om de motsäger ens egen hittillsvarande uppfattning. Ska kunna göras oberoende av vem som framför argumenten, och i vilket syfte. Motsatsen till fördomsfullhet.

Respekt för vetenskap och för all kunskap som är baserad på solid erfarenhet. Detta står inte i motsats till kritiskt förhållningssätt, men det kan påfordra ett kritiskt förhållningssätt även mot dem som motsäger och tar avstånd från etablerad kunskap.

Dessa förhållningssätt är inte bara viktiga i samband med kunskapsinhämtning till exempel i skolan, utan också i samband med de andra förhållningssätt som har beskrivits ovan. De aktualiseras till exempel i samband med öppenhet, erkännande och ömsesidighet.

Allmänt om samhälleliga förhållningssätt

Kulturbundenhet· Många av de beskrivna förhållningssätten och värderingarna är kulturbundna i den bemärkelsen att det är svårt för en enstaka individ att avvika från dem som gäller i den omgivande kulturen. Det gäller till exempel för social hänsynsfullhet: om alla andra tar för sig så blir det inte bättre för att man själv inte gör det. På samma sätt är det inte meningsfullt att tillämpa välkomnande och erkännande mot en person som själv inte tycks ha någon motsvarande förmåga till erkännande av andra (annat än om man därigenom kan påverka honom att förändras).

Etablering av förhållningssätt såsom de här nämnda. Bland annat av ovanstående skäl är det svårt att förändra en vuxen människas förhållningssätt. När det finns en konsensus om vilka förhållningssätt som är önskvärda i (till exempel) ett land blir den viktigaste åtgärden därför få den uppväxande generationen att anamma dem. Förskola och skola är då självklart mycket viktiga, och det är angeläget att undvika att motsatta värderingar sprids till exempel genom vissa friskolor.

Ungdomsverksamhet av olika slag är likaså viktiga även ur detta perspektiv. Det är angeläget att organisationer för ungdomsverksamhet har en tydlig värdegrund och att de bidrar till att hävda den.

En annan viktig situation är när invandrare nyss har kommit till Sverige. Just i den situationen är man särskilt mottaglig för nya idéer och tankar. Därför måste det vara angeläget att de får delta i diskussioner om värderingar och förhållningssätt så snart som möjligt efter ankomsten.

Lämpligheten av att staten propagerar för vissa värderingar och förhållningssätt. Det är lätt att anföra skäl för att staten och samhället ska ta ställning till samhällsgrundande värderingar och bidra till att de vinner allmän acceptans. Samtidigt måste det också finnas tydliga gränser för statens agerande på det området, så att vi inte får en likriktning av tänkandet varigenom kritik av för tillfället rådande förhållningssätt inte tillåts komma fram. För att undvika den risken, särskilt på sikt, vore det kanske bättre om hävdandet av värderingar ofta fick ses som en uppgift för frivilligorganisationer, så att statens agerande begränsades till att hävda de mest grundläggande principerna. En tidigare artikel innehåller en närmare diskussion om denna fråga, [red-159] .

Andra värderingar som diskuterats

Alla människors lika värde. Detta ofta förekommande uttryck är vällovligt, men det har nackdelen att det medger många skilda tolkningar varav somliga är helt oförenliga. Dess grundbetydelse bör rimligen vara det som ovan betecknades som avståndstagande från all supremacism, men det används ibland också för att hävda rätt till lika bemötande i olika situationer, liksom rätt till lika tillgång till olika resurser och allmänna tjänster. Sådana "rättigheter" kan i många fall hellre formuleras som skyldigheter eller förväntan på alla medborgare att agera på visst sätt, till exempel att inte diskriminera.

Kärnfamiljen som samhällets grund. Inom många konservativa och religiösa kretsar framhåller man gärna att kärnfamiljen är och måste vara en grundsten för samhället. Ur vår synpunkt kan man urskilja två aspekter av detta. Den ena är den roll som familjen spelar vid traderingen av samhälleliga värderingar till nästa generation. Denna roll är viktig även ur hela samhällets synpunkt och kan knappast vara kontroversiell. Den andra aspekten är huruvida samhället bör organiseras på basis av individer eller på familjer. Om man skulle välja det senare alternativet så kunde till exempel skatt beräknas och utgå per familj och inte per individ. En sådan återgång till sambeskattning finns det uppenbarligen inget folkligt stöd för. Andra konsekvenser av familjeorienteringen skulle kunna vara att rösträtt tillkom familjer och inte individer, och att familjen fick rätt att besluta om livsavgörande frågor för sina barn, till exempel val av sällskap och partner. Även sådana förslag skulle uppenbarligen vara politiskt omöjliga i dagens Sverige.

Tanken på kärnfamiljen som en grund för samhället kan alltså tolkas på flera sätt, men inte i något fall tycks den ha någon naturlig plats bland de samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt som diskuteras här.

Refererade artiklar

red-143   Låt oss fokusera på förhållningssätt, inte värderingar.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2018-10-26

red-155   Värderingar, moral och metamoral för individer, samfund och nationer.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-05-28

red-162   Ansvarskänsla och lojalitet som samhällsgrundande värderingar.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-07-22

pan-2988    Essay: A Multicultural Nationalism?.
T. Aleinikoff i The American Prospect, 1998.

red-142   Dominans eller samförstånd.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2018-09-29

red-119   Aleinikoff's Definition of 'Multicultural Nationalism'.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2018-01-03

red-468   Samhället måste kunna agera mot etnoreligiös avsöndring och gruppegoism.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-09-25

red-159   Nu behövs agitation för liberalismens idéer.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-07-12