Liberal åskådning

Frihet, öppenhet och solidaritet

Varför jag är liberal -- och på vad sätt

I den här artikeln vill jag beskriva min tolkning av liberalismen som ideologi. Artikeln innehåller inte några ställningstaganden till partiet Liberalerna, vare sig explicit eller underförstått.

Att söka efter en tillfredsställande ideologi

Konservatism och socialism framstår ofta som de två huvudalternativen när det gäller ideologi, kanske för att de brukar placeras nära de två ändpunkterna på ett tänkt politiskt spektrum. Själv är jag otillfredställd med bägge dessa alternativ, just eftersom de är så förknippade med de extrema varianter där de har sina rötter. Detta blir tydligt när dagens socialdemokrater sjunger "upp trälar uti alla stater / som hungern bojor lagt uppå" vid alla högtidliga tillfällen. Och jag får samma känsla av alienation när frackklädda herrar och lika festklädda damer sjunger "var honom trofast och hans ätt / gör kronan på hans hjässa lätt / och all din tro till honom sätt" vid sina högtidliga tillfällen. Sådana yttringar må vara resultat av traditioner och konventioner, men de bidrar ändå till en känsla av att socialism och konservatism har sina rötter i en annan tid, och att de bara har beskurits för att kunna fungera idag. Praktiska och bra att ha, kanske, men intellektuellt otillfredsställande.

Om man inte är nöjd med något av dessa alternativ får man gå vidare till liberalismen. Något fjärde finns knappast. Men då följer också att om liberalism bara ska ses som en lagom kompromiss mellan socialism och konservatism så framstår den som än mer beskuren än alternativen, och därför än mindre intressant. För att kunna tas på allvar måste den ha en egen själ.

Detta är bara några av anledningarna till att jag gärna vill få klarhet i vad liberalism är för något, och att jag försöker hitta dess kärna eller dess själ. En sådan klarhet förutsätter bland annat att det finns en kort och kärnfull sammanfattning av denna egna själ. Jag har sökt i litteraturen efter en sådan men inte kunnat hitta någon. Uppslagsverkens beskrivningar av liberalism använder ofta formuleringar av typen "många liberaler anser att..." vilket inte är så kärnfullt.

I det läget kan man inte göra annat än att försöka själv. För min del väljer jag nu att definiera min variant av liberalism genom att utgå från

en tro på individens förmåga till självständigt tänkande och handlande med hjälp av kunskap och förnuft, och styrt av ansvarskännande värderingar och förhållningssätt.

Denna formulering är rätt naturlig eftersom betoningen av individens autonomi är ett genomgående tema i hur liberalism brukar beskrivas. Ändå leder den till några intressanta konsekvenser om man läser den noga och sedan tänker efter. Ordet 'ansvarskännande' kan då få stå för att dessa (värderingar och förhållningssätt) uttrycker en förmåga både till medkänsla med enstaka medmänniskor, till solidaritet inom en grupp, och till praktisk handling även när det gäller att möta globala utmaningar. I begreppet 'förnuft' inkluderar jag såväl logiskt och rationellt tänkande som 'sunt förnuft', och allt däremellan.

Vad kan då avses med att 'tro på' individens förmåga i dessa avseenden -- det är ju lätt att hitta exempel på individer som inte tycks ha dessa lovvärda egenskaper? Jag ser det som en kombination av två attityder, nämligen (1) dessa egenskaper gäller för tillräckligt många individer och i tillräcklig utsträckning för att man ska kunna ta dem för givna i många sammanhang, och (2) för ett samhälle och dess medlemmar är det en mycket stor fördel om dessa egenskaper är allmänt förekommande där. Den första punkten är alltså en bedömning av en faktisk situation, och jag uppfattar att den gäller i vårt land, liksom också på många andra håll. Den andra punkten innebär att ett samhälle bör värna om sina medlemmars förmåga i alla de angivna avseendena.

'Solidaritet' är ett nyckelbegrepp i andra ideologier, men av det här följer att det är ett självklart inslag även i liberalismen, åtminstone i min tolkning av den. Samtidigt betonas att solidaritet i dess olika former ska vara individens eget val och inte vara påtvingad. Ett kollektiv kan ses som en grupp av människor med påtvingat medlemskap.

Med detta val av utgångspunkt har värderingar en nyckelroll. De behövs för att definiera individernas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Men i ett ordnat samhälle har värderingarna ett ömsesidigt beroende med staten vilket får ingå i fortsättningen av den koncisa formuleringen. Värderingarna innefattar medborgarnas rättigheter och skyldigheter, och de ligger till grund för de lagar som staten fastställer och upprätthåller. Men statens rättsapparat är inte i sig tillräcklig för att garantera medborgarnas rättigheter, utan man måste också förutsätta att det finns en tillräcklig mängd av samhällsgrundande värderingar bland medborgarna. Värderingar i allmänhet kan variera mycket mellan olika medborgare, och de måste alltid vara öppna för debatt och omprövning. Men just de samhällsgrundande värderingarna bör helst vara gemensamma, de måste försvaras om de utmanas, och de måste också föras vidare till nästa generation av medborgare. Flera aktörer är viktiga i det sammanhanget, särskilt föräldrarna, skolan och media, varvid staten måste bära upp skolan och relatera till media, både genom att ge dem stöd och genom att sätta gränser.

Frågor om värderingarnas roll i liberalismen är föremål för många studier. Stanford Encyclopedia of Philosophy skriver:

Much of liberal theory has became focused on the issue as to how we can be social creatures, members of cultures and raised in various traditions, while also being autonomous choosers who employ our liberty to construct lives of our own.

Som ett exempel i den svenska debatten kan man nämna en artikel av Johan Wennström i Svenska Dagbladet [pan-15800].

När värderingar förs in i det ideologiska sammanhanget öppnar det sig ett antal svåra frågor. Hur balanseras föräldrarnas rättigheter att uppfostra sina barn mot statens ansvar för att föra de samhällsgrundande värderingarna vidare? Och vad ska vi mena med att även föräldrar har ett ansvar för att föra fram dem? Hur avväger vi yttrandefrihet och församlingsfrihet mot försvaret av de samhällsgrundande värderingarna?

Och vidare: ovanstående startpunkt leder tydligen vidare till den politiska liberalismens klassiska frågor om staten, medborgarna, och tanken på ett kontrakt mellan dem. Men hur ska vi använda de begreppen i dagens värld där det förekommer så mycket migration och det finns så många flyktingar, och därmed så många statslösa? Hur ska man förhålla sig till dubbelt medborgarskap om medborgarskapet innefattar både rättigheter och skyldigheter, och inte bara är ett uttryck för önskan om delaktighet? Och vilken plats ger referensramen för de 'papperslösa', alltså för dem som inte har rätt att vistas i det land som staten administrerar, men som inte heller kan utvisas? En ideologi värd namnet måste rimligen ha ett svar även på sådana frågor.

Det som jag beskrev som en utgångspunkt för definitionen av liberalism måste därför kompletteras med ett antal ytterligare ställningstaganden. Jag menar ändå att detta kan göras, och jag har formulerat en lista på tolv punkter som börjar med den ovanstående, och som kommer en bit på väg för att precisera vad jag vill mena med liberalism. De redovisas till att börja med i följande artikel: [red-198] , och med fördjupningar på min webbplats som kan nås med länken "Liberal åskådning" i början av den här artikeln. Där finns till exempel en redogörelse för hur denna min tolkning av liberalism förhåller sig till andra liknande tolkningar, eller för den delen till väsentligt annorlunda tolkningar.

Det är också naturligt att här ge några referenser utanför liberalismen. Mitt synsätt har påtagliga beröringspunkter med Berggren och Trägårdhs statsindividualism [pan-15547] och med föreningen Humanisternas idéprogram [pan-15768]. I en tidigare artikel har jag också diskuterat hur detta synsätt skiljer sig från den 'värderingsfria' liberalism som förs fram till exempel i Dagens Nyheter [red-1572] .

Är då detta en liberalism som klart skiljer sig från konservatism och socialism, som det anspelades på i början av artikeln? Ja och nej. De tolv punkter som jag föreslår är oförenliga med de extrema positionerna på höger-vänster-skalan, men jag tror att de är helt acceptabla för de flesta moderater och de flesta socialdemokrater. Såtillvida är de alltså inkluderande, men deras särskilda styrka är att de utgör en koncis formulering som inte appellerar till några historiska eller extrema yttringar på den ena eller den andra sidan.

Sedan finns det också andra viktiga skäl till att jag intresserar mig för liberalismens grundläggande idéer och för en koncis definition av dessa. Jag tror nämligen att en klar och tydlig beskrivning av liberalismen är en viktig förutsättning för försvaret av denna ideologi och även för en nödvändig dialog mellan olika samhällsuppfattningar som är företrädda i vårt land, Detta är ämnet för följande avsnitt.

Användningar

Här följer beskrivningar av tre olika 'projekt' som förutsätter en koncis beskrivning av liberalismen.

Nationellt samråd om samhällsgrundande värderingar

En av huvudpunkterna i värdeliberalismen är att en stor uppslutning bland medborgarna kring vissa samhällsgrundande värderingar är viktig för att en stat ska fungera bra. Vilka kan då dessa vara i Sveriges fall? I den allmänna debatten sägs det ofta att vi behöver värna om "svenska värderingar", medan många andra hävdar att det knappast finns några sådana. Jag vill då hävda att dessa värderingar finns men att de är underförstådda, eller med andra ord att de visserligen finns men de är så självklara för de flesta av oss att vi inte har identifierat dem och inte har några namn på dem. Därför är det helt naturligt att om man går ut och frågar människor vad som är de viktigaste svenska värderingarna så kan många inte svara stort annat än "allas lika värde".

Därför menar jag att vi istället bör ställa frågan som "vad tycker du att vi ska ha som gemensamma värderingar?" för att få fram många förslag och sedan en diskussion om detta. För att bidra till en sådan diskussion har jag skrivit en artikel med mina förslag till detta. Den ingår som en del av förslaget om värdeliberalism.

Skollagens formulering om elevernas demokratiska fostran

En annan användning gäller skolans undervisning om demokratin. Enligt skollagen har den allmänna skolan två likställda huvuduppgifter, nämligen att bibringa kunskaper samt att ge eleverna kunskap om demokratin och demokratiska värderingar. Det senare uppdraget syftar till att eleverna själva ska anamma dessa värderingar. År 2013 gjorde Skolinspektionen en utvärdering av skolornas verksamhet i det senare avseendet vilken redovisades i (referens). Rapporten visade att det fanns en stor osäkerhet i de studerade skolorna om vad man egentligen skulle mena med dessa "demokratiska värderingar". Jag tror att en tydlig formulering av politisk liberalism, och särskilt av värdeliberalism skulle kunna vara underlag för nytt undervisningsmaterial och därigenom kunna bidra till att lösa detta problem.

Öppen dialog med företrädare för islam om demokrati och liberalism

Sedan flera år har jag studerat muslimska skribenters avståndstaganden från västerländsk demokrati och deras kritik av denna. Jag tog först del av lättfunna inlägg på nätet, och fortsatte sedan med bidrag av ledande företrädare för islam och även andra skribenter i akademisk miljö. Vid läsning av dessa texter slogs jag av vilken förenklad och ibland missvisande deras bild av västerländsk demokrati som de ofta företräder. För att kunna skriva bemötanden av några av dessa skrifter finns det behov av en tydlig och koncis förklaring av ideologin i samband med vårt slags demokrati. Detta var faktiskt det starkaste skälet till att jag gick in på försöken att formulera liberalismen så som jag uppfattar den.

En av mina kommande uppgifter är därför att gå tillbaka till mina tidigare skrivna bemötanden av företrädare för islam, för att revidera dem med användning av den koncisa beskrivningen av värdeliberalism. Det är min förhoppning att detta ska kunna leda till en öppen och konstruktiv dialog.

Referenser

pan-15800    Har liberalismen plats för heder och samvete@.
Johan Wennström: i SvD, 2019-09-20.

red-198   En värdeliberal grundsyn.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2020-06-05

pan-15547    Social trust and radical individualism.
Henrik Berggren; Lars Trägårdh i Davos proceedings, 2010-12-20.

pan-15768    Humanisternas idéprogram.
i Egen webbplats, 2020.

red-1572   Skillnaden mellan värdeneutral och värdegrundad liberalism.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-06-09