Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Diskussionen om nationalism behöver bli klarare

Diskussion om nationalism blir ofta förvirrad eftersom olika människor använder ordet på så olika sätt. Ur samhällsvetenskaplig synpunkt (statskunskap, sociologi) är det ett brett begrepp och det finns en stor variation mellan olika slags nationalism; se till exempel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalism eller https://plato.stanford.edu/entries/nationalism/ . När ordet förekommer i den allmänna debatten är det däremot vanligen ett visst slags, särskilt obehaglig nationalism som man avser och som man tar avstånd från. Denna dubbla betydelse är ett problem eftersom den är ett hinder för att diskutera helt respektabla varianter av nationalism och vad de kan bidra med.

Ett bra sätt att reda ut begreppen är att ta avstamp i begreppet supremacism som är i allmänt bruk på engelska, men som är mer sällsynt på svenska. Det kan enklast förklaras med några exempel. Religiös supremacism är en föreställning om att ens egen religion är överlägsen alla andra och har rätt att dominera dem. Kulturell supremacism är på samma sätt föreställningen om att ens egen kultursfär är överlägsen de andra; biologisk supremacism är föreställningen att människor med vissa arvsanlag är överlägsna alla andra. I linje med detta är alltså den obehagliga typen av nationalism helt enkelt detsamma som nationell supremacism.

Det är tydligen så att begreppet rasism innefattar både kulturell och biologisk supremacism. Ibland möter man föreställningen att rasism 'egentligen' betyder den biologiska varianten, men att användningen har breddats till att också innefatta kulturell supremacism. Denna uppfattning är dock ohistorisk, eftersom ordet 'ras' tidigare (alltså på 1800-talet) användes på kulturella grupper, och inte bara på grupper med (förment) genetisk homogenitet. I den klassiska artikeln Vad är en nation? från 1882 talar Ernest Renan till exempel om den franska och den tyska 'rasen', samtidigt som han betonar att bägge dessa har ett blandat ursprung ur genetisk synpunkt. -- Trots denna historiska bakgrund vore det i alla fall bättre att skilja mellan kulturell och biologisk supremacism eftersom det egentligen är olika saker.

Det finns också föreställningar av motsatt slag, när man anser att ett visst fenomen är inherent underlägset andra av samma typ. För detta skulle man kunna använda ordet infericism genom analogibildning med supremacism. Då skulle isåfall antisemitism vara infericism mot judar, och islamofobi skulle vara infericism mot muslimer.

Det här är användbara och bra begrepp eftersom de poängterar likheterna mellan supremacism respektive infericism i olika dimensioner. Till exempel är det ju uppenbart att liberalism är oförenlig med all slags supremacism och infericism. Därför vore det också bra om vi kunde säga nationell supremacism när det är det vi menar, och inte blanda ihop det med nationell liberalism till exempel.