Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Medborgerlig tillit är samhällsgrundande --
men är det en värdering?

Det är allmänt känt att samhällen med en hög grad av medborgerlig tillit tenderar att vara framgångsrika enligt vanliga kriterier, och att de skandinaviska länderna placerar sig högt på denna skala [pan-13715]. Det betyder att sådan tillit till alla i det gemensamma samhället bör betraktas som 'samhällsgrundande', och att den därför borde ha en plats i vår sammanställning av samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt.

Samtidigt är det något som skaver i själva ordvalet. Kan verkligen tillit sägas vara en värdering? Värderingar är ju något som varje människa har var för sig, men tillit är något som utspelar sig i relationerna mellan människor. I artiklar på den här webbplatsen har vi använt 'värderingar och förhållningssätt' som ett samlat begrepp, och ofta förefaller det som att en värdering är grunden för ett motsvarande, önskvärt förhållningssätt. Men begreppet 'tillit' kanske är ett motexempel mot denna symmetri?

Hur är värderingar relaterade till förhållningssätt?

Därför kan det vara motiverat att granska relationen mellan värderingar och förhållningssätt på ett mer systematiskt sätt. Då är det naturligt att gå tillbaka till den lista på 17 föreslagna värderingar och förhållningssätt som publicerades tidigare på den här webbplatsen, [red-164] .

Att vi utgår från vår egen lista på värderingar/förhållningssätt innebär förstås att resultatet inte blir generellt användbart, men det kan ändå utgöra ett första steg mot en mer allmän analys. Det motiveras också av att det inte finns något annat publicerat förslag till lista på värderingar, i varje fall inte vad vi känner till.

Följande är vår tidigare lista på 17 föreslagna förhållningssätt, fördelade på fem grupper för överskådlighetens skull:

Rättskaffenhet: ärlighet, pålitlighet.

Aktivitetsrelaterade förhållningsätt: individuell hänsynsfullhet, social hänsynsfullhet, samverkansvilja och konkurrensvilja, ansvarskänsla och lojalitet.

Relationsrelaterade förhållningssätt: öppenhet, tolerans, ömsesidighet, samförståndsvilja.

Mångfaldsrelaterade förhållningssätt: inte utöva någon supremacism, tillhörighet och lojalitet med det egna landet, välkomnande och erkännande, assimilationsfrihet och övergångsfrihet.

Kunskapsrelaterade förhållningssätt: kritiskt förhållningssätt, objektivitet, respekt för vetenskap och erfarenhetsbaserad kunskap.

Varje punkt beskrivs närmare i den angivna referensen. I supremacism ingår rasism, religionism och andra förhållningssätt där en grupp av människor betraktas som överlägsen och överordnad andra grupper.

Samtliga sjutton punkter kan alltså ses som förhållningssätt, och de flesta motsvaras uppenbart av en värdering. Det kan man lätt se på följande sätt: Om man kan sätta "man ska visa" före det angivna uttrycket så rör det sig om ett föreskrivet förhållningssätt, till exempel "man ska visa tolerans". Och vidare: i de fall där man kan sätta "man ska vara", "man ska känna" eller något liknande före en språklig variant av uttrycket i fråga så kan det också ses som en värdering, till exempel "man ska vara tolerant".

Med det kriteriet kan man lätt formulera om flertalet av de 17 punkterna som värderingar på följande sätt. De fall som inte faller in i mönstret markeras med ??:

Rättskaffenhet som värdering: man ska vara ärlig, man ska vara pålitlig.

Aktivitetsrelaterade värderingar: man ska vara hänsynsfull mot andra, man ska vara hänsynsfull mot det gemensamma, man ska vara villig till samverkan och till konkurrens, man ska känna ansvar och lojalitet.

Relationsrelaterade värderingar: man ska vara öppen, man ska vara tolerant, man ska ?? ömsesidighet, man ska ha vilja till samförstånd.

Mångfaldsrelaterade värderingar: man ska inte omfatta supremacism, man ska känna tillhörighet och lojalitet med det egna landet, man ska vara välkomnande och erkännande, man ska ?? assimilationsfrihet och övergångsfrihet.

Kunskapsrelaterade värderingar: man ska ?? kritiskt förhållningssätt, man ska vara objektiv, man ska känna respekt för vetenskap och erfarenhetsbaserad kunskap.

Omskrivningen lyckas här i alla fall utom tre, och med användande av följande förled:
- man ska vara
- man ska känna
- man ska ha
- man ska inte omfatta

I de 14 fall där omskrivningen lyckas direkt resulterar den i ett uttryck för en norm som man kan försöka tillämpa både på sig själv och på andra. Därefter återstår alltså de tre fall som markerats med ?? ovan, tillsammans med det nya problemet med hur vi ska betrakta begreppet 'tillit' i detta sammanhang. Dessa fall är sinsemellan olika, så de måste behandlas var för sig.

Punkten om kritiskt förhållningssätt kan lättast göras till värdering genom att skriva den som "man ska förhålla sig kritiskt till vad som påstås". Det kan möjligen betraktas som fusk eftersom begreppet "förhållningssätt" då smiter in bakvägen, men det innebär isåfall bara att kopplingen mellan värdering och förhållningssätt är ovanligt tät i just det fallet.

Punkten om assimilationsfrihet och övergångsfrihet avser att var och en ska känna sig fri att ansluta sig till en kulturell gemenskap (t.ex. en etnisk eller religiös sådan), att uppta och blanda särdrag från flera gemenskaper, och att utträda ur en sådan där man är medlem. En möjlig invändning är att dessa friheter redan ingår i mänskliga rättigheter om församlingsfrihet med mera, men här avses mer än så. Meningen med denna punkt är att enskilda personer ska låta bli att utöva socialt tryck som står i motsats till de angivna friheterna, och att en gemenskaps ledare inte ska predika om svåra konsekvenser, vare sig i detta livet eller i ett kommande, för den som utövar de angivna friheterna.

Denna punkt handlar alltså om en frihet från otillbörlig påverkan, och därmed om en värdering att sådan påverkan inte är acceptabel, och ett förhållningssätt att man ska avstå från sådan. Även denna punkt kan alltså ses både som ett förhållningssätt och som en värdering, och problemet är bara att det inte är så lätt att uttrycka detta koncist.

Den sista kvarvarande punkten avser ömsesidighet, det förhållningssätt som beskrivs på följande sätt av T.A. Aleinikoff [pan-2988] [red-119] under beteckningen 'mutuality':

Mutuality demands active engagement, learning about others in their own terms -- not a suspension of judgment, but judgment based on information and interaction. Tolerance is a politics of peaceful coexistence; mutuality is a politics of recognition. Recognition changes the observer.

Detta begrepp har likheter med 'tillit' såtillvida att båda begreppen kan ses som relationsrelaterade förhållningssätt, och så att benämningen 'värdering' egentligen inte riktigt passar för något av dem. Å andra sidan vore det onaturligt att flytta ut dessa till en egen grupp eftersom 'ömsesidighet' är en starkare form av 'tolerans' vilket betyder att dessa två lämpligen bör vara i samma grupp, och tolerans kan i högsta grad ses som en värdering som varje individ har för sig själv.

En rimlig lösning på detta problem är att utvidga gruppen om relationsrelaterade värderingar så att den får lyda så här:

Relationsrelaterade förhållningssätt: öppenhet, tolerans, ömsesidighet, främjande av medborgerlig tillit, samförståndsvilja.

Omskrivningen i fallet med 'tillit' motiveras av att en enstaka person inte rimligen kan välja att utöva tillit, utan att den måste byggas upp gradvis. Denna nya formulering kan kompletteras med kommentaren att de två punkterna 'ömsesidighet' och 'främjande av medborgerlig tillit' är speciella såtillvida att de inte har någon direkt motsvarande värdering, i motsats till vad som gäller för de andra punkterna, och i alla grupperna.

Om värderingen 'alla människors lika värde'

Utgående från en lista på 18 förhållningssätt (efter tillägget av 'tillit') har vi alltså konstaterat att enbart 16 av dem motsvaras på ett naturligt sätt av en värdering. Det är då naturligt att ställa frågan om det också finns värderingar som inte motsvaras av förhållningssätt. Ett intressant fall erbjuds av den värdering som allra oftast brukar nämnas i Sverige, nämligen 'alla människors lika värde'. Motsvaras även den av ett förhållningssätt som fångar varken mer eller mindre än vad värderingen säger?

Ett sätt att omformulera värderingen till ett förhållningssätt kunde vara "att bemöta varje annan människa som en jämlike", men det förefaller vara en alltför begränsad tolkning av den värderingen. En tolkning som ibland förekommer i debatten är "alla människor ska ha rätt till samma behandling och samma sociala förmåner", vilket isåfall är ett förhållningssätt från samhällets sida, och inte bara från medmänniskornas. Även så tycks det vara en alltför vid översättning. Jag har inte kunnat hitta någon rimlig omformulering av denna värdering enligt det givna mönstret.

En möjlighet skulle kunna vara att översätta den till en grupp av flera förhållningssätt, i stället för ett enda. Det har nackdelen att det blir svårare att definiera vad som är motsvarande förhållningssätt, och att det ökar risken för att tolkningen utvidgas över tiden genom att fler och fler förhållningssätt får tillkomma.

En bättre lösning är då att betrakta detta som en begränsande värdering, alltså en värdering enligt vilken ett eller flera förhållningssätt inte är acceptabla. Det är intressant eftersom två av de tidigare nämnda värderingarna också har en begränsande karaktär. Det gäller värderingen beträffande supremacism där bland annat rasism ocm religionism ingår. Likaså kan värderingen beträffande associationsfrihet och övergångsfrihet då formuleras som att man ska inte förhindra eller agitera mot dessa friheter. Varje begränsande värdering får motsvaras av ett (eller flera) icke-accepterade förhållningssätt.

En förteckning över förhållningssätt som är föreskrivna eller icke-accepterade enligt värderingen 'alla människors lika värde' blir i varje fall angelägen, eftersom denna värdering åberopas så ofta i den allmänna debatten, där tillmälet "denna person tror inte på alla människors lika värde" är så vanligt förekommande. Nu är det ju mycket svårt för andra att avgöra vad en människa tror, eller vad hon tror på, så den sortens kritik brukar underbyggas genom hänvisning till något som personen i fråga har sagt eller gjort. Med andra ord är det observerade förhållningssätt som får utgöra bevis för att personen i fråga saknar den nämnda värderingen. Detta slags debatt skulle kunna bli mindre hätsk och mera klar om vi först kunde nå en konsensus om vilket eller vilka tydligt definierade förhållningssätt som motsvarar värderingen 'alla människors lika värde'.

Sammanfattning

Denna artikel behandlar frågan om hur värderingar förhåller sig till förhållningssätt, särskilt med avseende på samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt. Utgående från en katalog med 18 föreslagna förhållningssätt har vi observerat att 16 av dem har en tydlig motsvarighet i form av en föreskrivande värdering. De återstående två förhållningssätten har inte på samma sätt någon värdering som motsvarar den. Slutsatsen är därför att det ofta finns en direkt motsvarighet mellan värdering och förhållningssätt, samtidigt som det också finns undantag från detta mönster.

Mot den bakgrunden diskuterade vi så värderingen 'alla människors lika värde' vilken inte ingick i den ursprungliga listan på 18 punkter. Granskningen visade inte någon rimlig översättning av denna värdering till ett koncist definierat förhållningssätt. Detta är värt att observera eftersom kritik mot en person eller en grupp för att "inte tro på alla människors lika värde" vanligen är baserade på observationer av vederbörandes förhållningssätt.

Några av de studerade värderingarna hade alltså inte någon tydlig motsvarighet i form av ett föreskrivet förhållningssätt. Fortsatt granskning av dessa visade att de istället kan ses som begränsande värderingar vilka motsvaras av ett eller flera icke-accepterade förhållningssätt.

På detta sätt uppstår alltså en distinktion mellan föreskrivande och begränsande värderingar. Därtill kommer också en annan distinktion av annat slaag, nämligen mellan autonoma och samspelande förhållningssätt. Autonoma förhållningssätt är sådana som varje person för sig kan välja att utöva, medan ett samspelande förhållningssätt bara kan utövas om två eller flera parter utövar det samtidigt. Gränsen mellan autonomt och samspelande kan vara oskarp i en del fall, men förhållningssättet 'tillit' har utpräglat samspelande karaktär.

Den övergripande slutsatsen är att ett studium av relationen mellan värderingar och förhållningssätt är värdefull för att bidra till klarheten och förståelsen för dessa två begrepp.

I fortsatta studier vore det framförallt av intresse att göra en bredare och mer systematisk insamling för att finna fler värderingar liksom fler föreskrivna respektive icke-accepterade förhållningssätt, och att studera även dem med avseende på motsvarighetsrelationen.

Referenser

red-164   Första sammanställning av samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2019-08-10