Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Maimuna Abdullahi och subjektiviteten

"Fler muslimska röster måste rymmas i offentligheten" var rubriken på en artikel på SvT:s webbplats den 8 november 2017 [pan-5853] . För att bilda mig en uppfattning om detta behov har jag lagt ner en del arbete på att försöka få veta vad olika muslimska röster har för budskap som inte redan har nått offentligheten. I första hand har jag då sökt upp debattinlägg som har publicerats på bloggar och webbplatser, och vilka alltså inte redan har nått denna offentlighet. I den här artikeln ska jag sammanfatta inlägg som publicerats av en av de tolv undertecknarna till SvT-artikeln, nämligen Maimuna Abdullahi. Jag begränsar mig till artiklar där hon är den enda undertecknaren, eftersom de kan antas ge den bästa bilden av hennes egna ståndpunkter.

I sökningen har jag identifierat 24 artiklar som Maimuna Abdullahi publicerat på webbplatsen Fria Tidningar. Bland dessa finns det två grupper av artiklar som tycks mest relevanta i det här sammanhanget, nämligen de som behandlar rasism och kolonialism, och de som behandlar frågan om hijab. Jag ska därför främst diskutera dessa.

Rasism och kolonialism

Framförallt tre artiklar behandlar rasism och kolonialism. I [pan-6250] med rubriken "Förenkla inte rasismen" framhåller hon att när man diskuterar rasism får man inte

bortse från effekterna av den mycket våldsamma 500 åriga europeiska expansionen på världsscenen. Ett våld motiverat utifrån en idé om den vita europén som skapelsens krona. Det är detta arv som sitter i väggarna hur vi än rör oss i dagens samhälle.

och hon avslutar med att säga

För det är i slutändan vad rasism är: ett system av makt och dominans som har djupgående historiska rötter.

I artikeln "Tydliga offer i propagandaretoriken" [pan-6263] betonar hon den kulturella tolkningen av rasismen, snarare än den biologiska, när hon skriver:

I propagandaretoriken om värderingar som pågår runt om i Europa, är det framförallt tillbakagången till en övertygelse om kulturell överhöghet, snarare än biologisk, som är slående.

I kulturbegreppet ingick då även religionen:

Befolkningen tilldelas privilegier utifrån hur väl de uppfyllde kriterierna för den nya uttalade gemensamma identiteten, där ”rätt” religion var en förutsättning för att få plats i den gemensamma staten. Detta skapade omedelbart en makthierarki, som vilade på en övertygelse om den europeiska katolska ideologin som överlägsen.

Debattinlägget med titeln "Det otänkbara har ingen gräns" [pan-6264] handlar i första hand om vår skuld för flyktingkatastrofen på Medelhavet och vårt ansvar för att det inte ska kunna fortsätta. Men hon knyter det också till frågan om kolonialismen:

Dagens röstning handlar om huruvida migranter från Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien eller någon annan nation som koloniserats, ockuperats, bombats och/eller plundrats, ska få rätten till skydd begränsat eller inte. ... Människor med målet att säkerställa säkerhet för sina liv, har rätten att göra det, ... åtminstone av principerna om rättvisa och mänsklig anständighet.

Hijab

Frågan om rätten att bära hijab behandlas i fyra artiklar, medan rätten att slippa bära hijab inte berörs i någon av dem. Artikeln "Svenska Hijabis är ett måste" [pan-6261] är en översvallande recension av pjäsen "Svenska Hijabis" vilken hon sammanfattar så här:

Fem muslimska slöjbärande kvinnor som äger sina historier i ett opinionsklimat där den muslimska kvinnokroppen används som ett slagträ, och därutöver lyckas kontextualisera resultatet av fler hundra års maktrelationer.

Och vidare: regissören America Vera-Zavala ... lyckas på ett väldigt lättillgängligt och verklighetstroget sätt fånga maktrelationernas grundläggande mekanismer; vilkas kroppar som blir en slags projektionsyta för andras förhoppningar, förväntningar och farhågor.

De tre övriga artiklarna [pan-6256] , [pan-6254] , [pan-6253] handlar om EU-domstolens utslag gällande arbetsgivares rätt att i vissa situationer utfärda föreskrifter om klädsel på arbetsplatsen varigenom det inte blir möjligt att bära hijab. Artiklarnas rubriker fångar väl deras attityd: "Åter nekas muslimska kvinnor rätten till sina kroppar," "Motståndet är vårt hopp," "Konspirationsteorier har blivit norm."

Diskussion

En egenskap är genomgående för de beskrivna artiklarna, nämligen den totala avsaknaden av självprövning. Där tycks aldrig finnas någon förståelse för att en fråga kan ha mer än en sida eller att man inte ska kasta sten i glashus. Annars kunde man kanske tänka sig att när en muslim skriver om hur man måste ha rätt religion för att göra sig gällande i statsapparaten, nämligen katolicismen, så kunde hon också ägna en tanke åt vad som krävs för att göra sig gällande i statsledningen i muslimska länder, både i nutid och förr i tiden. Även där torde det finnas en religiöst baserad makthierarki.

En av de grundläggande föreställningarna inom islam är att denna är den slutgiltiga lösningen på samhällets övergripande problem, och att den kommer att ta över i hela världen. Där finns i högsta grad en "övertygelse om kulturell överhöghet."

Talet om "effekterna av den mycket våldsamma 500 åriga europeiska expansionen på världsscenen" vittnar som samma enögdhet. Denna expansion föregicks ju av en ännu längre period av arabiskt maktövertagande och kolonialism, inte minst i tidigare kristna områden såsom i Nordafrika och i Mellanöstern. Även den islambaserade expansionen i arabisk och turkisk skepnad torde ha åtföljts av en övertygelse om kulturell överhöghet.

Frågan är också om inte denna övertygelse "sitter i väggarna" även hos dagens muslimer. Hur ska man eljest förstå det uppenbarligen mycket begränsade intresset hos muslimska aktivister för att sätta sig in i och söka förstå det svenska samhällets värderingar och den historiska bakgrunden till dessa? Förstärkning av den egna, nedärvda identiteten tycks vara helt prioriterad framför insikt om värdsamhällets värderingar.

Samma enögdhet återkommer också i Abdullahis inlägg om hijab, till exempel när hon tar upp maktperspektivet på denna fråga i termer av "flera hundra års maktrelationer". Härmed avses uppenbarligen maktrelationer mellan Europa eller kristenheten å ena sidan, och den muslimska världen å den andra. Men vore det inte intressant att då också resonera om de maktrelationer som tvingar kvinnor att bära hijab, och överhuvudtaget att anpassa sig till en mansdominerad makthierarki med religiös legitimering, en makthierarki som gäller inom familjen, släkten och lokalsamhället? Även i det sammanhanget blir väl kvinnokroppen "en slags projektionsyta för andras förhoppningar, förväntningar och farhågor".

I frågan om EU-domstolens utslag beträffande hijab hade man också kunnat vänta sig att åtminstone någon av hennes tre artiklar kunde ha refererat och bemött EU-domstolens resonemang och argument vilka leder fram till dess domslut. Så är dock inte fallet. Domslutet avfärdas bara som ett utslag av "kulturell överhöghet" och inläggen för inte diskussionen framåt.

Subjektiviteten

Många delar av den kritik som Maimuna Abdullahi riktar mot andras uppfattningar och förhållningssätt kan alltså lika väl riktas mot hennes egna. En slående sammanfattning av detta problem kan man få i en artikel med titeln "Vitheten styr vilka erfarenheter som är viktiga" [pan-6272] där hon är en av de fyra undertecknarna. Där sägs det att

politisk vithet ... vilar på en logik där den egna subjektiviteten ständigt underkänner sin närvaro och insisterar på sin oskuld.

Samma slags logik återfinns uppenbarligen i Abdullahis egna debattinlägg. Man skulle önska att hon själv vore med medveten om denna problematik.

Jag har här refererat sju av Maimuna Abdullahis artiklar. De övriga sjutton tar inte upp principiella frågor i samma utsträckning som dessa, utan de består i huvudsak av hennes omedelbara reaktioner på olika dagsaktuella frågor.

Sammanfattning

I en del av sina debattinlägg tar Maimuna Abdullahi upp viktiga frågor om hur etniska och religiösa grupper förhåller sig till varandra, i första hand vad gäller maktrelationer och dominans. Det är frågor som verkligen förtjänar att behandlas i den allmänna debatten i samhället, eller "i offentligheten" som det står i ett av inläggen. I en sådan debatt är det naturligtvis angeläget att röster med olika perspektiv kan göra sig hörda, och muslimska röster inte minst. Men för att de ska kunna tillföra debatten något väsentligt krävs det att de, liksom alla andra, har förmåga och intresse för att förstå andras synsätt och argument, om inte annat så för att bemöta dem. Den subjektivitet och självtillräcklighet som karakteriserar Maimuna Abdullahis debattinlägg leder tyvärr till att hon inte kan bidra med särskilt mycket, i varje fall inte så länge som hon behåller sitt nuvarande förhållningssätt.

Citerade artiklar

pan-5853    Fler muslimska röster måste rymmas i offentligheten.
Kitimbwa Sabuni + 11 i SvT, 2017-11-08.

pan-6272    Vitheten styr vilka erfarenheter som är viktiga.
Rashid Musa; Fatima Dobuakil; Kitimbwa Sabuni; Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2014-02-17.

pan-6264    Det otänkbara har ingen gräns.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2016-06-21.

pan-6263    Tydliga offer i propagandaretoriken.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2016-08-11.

pan-6250    Förenkla inte rasismen.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2017-10-26.

pan-6261    Svenska Hijabis är ett måste.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2016-10-27.

pan-6256    Åter nekas muslimska kvinnor rätten till sina kroppar.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2017-03-14.

pan-6254    Motståndet är vårt hopp.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2017-05-02.

pan-6253    Konspirationsteorier har blivit norm.
Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2017-05-25.

pan-6272    Vitheten styr vilka erfarenheter som är viktiga.
Rashid Musa; Fatima Dobuakil; Kitimbwa Sabuni; Maimuna Abdullahi i Fria Tidningar, 2014-02-17.