Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Fredrika Bremer och alla människors lika värde

Devisen "alla människors lika värde" brukar vanligen tolkas som en översättning av den första paragrafen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. När det nu börjar stå klart för allt fler att detta utgör en felöversättning måste vi förhålla oss till den nya situationen.

Felet ligger i att den korrekta översättningen borde varit "alla människors lika värdighet". Såvitt man har kunnat utröna är det bara den svenska och (som det hävdats) den norska översättningen som har översatt till "värde", medan alla andra inklusive den danska och den tyska översättningen säger "värdighet" på respektive språk.

Därför är det nu angeläget att granska och tolka uttrycket "alla människors lika värde" i dess specifikt svenska sammanhang. Det utgör inte något universellt tankegods utan det är vårt eget skötebarn, och det måste förstås som sådant.

I första hand är det då naturligt att gå till nutida källor för att se hur uttrycket har vuxit fram och hur det brukar tolkas. Webbsidan med beteckningen Inventering 46 på den här webbplatsen innehåller en samling länkar till aktuella tidningsartiklar och andra debattinlägg i denna fråga. Tyvärr ger de emellertid inte någon vidare vägledning. Flertalet artiklar kritiserar devisen, antingen för att den är en felöversättning, eller för att den sägs vara för vag och intetsägande. En separat artikel [red-102] innehåller en sammanställning av vad dessa nutida källor har att säga.

Sökandet efter den nationella förankringen för uttrycket "alla människors lika värde" måste alltså sökas på annat sätt, och en möjighet är att gå till äldre källor. Följande passage är då av intresse. Den ingår i boken "Stockholm. Handbok för resande", utgiven av C.A. Bagges förlaq år 1841. På sidan 26 beskriver den stockholmarnas mentalitet genom att först nämna att där finns tre klasser på samma sätt som i andra huvudstäder, men därefter fortsätter den:

Men alla tre klasserna utgöras af tvänne stora hufvudafdelningar, med en benämning, som icke finnes i något annat språk. ... Det är Bättre Folk och Sämre Folk. Men fastän ... kunna vi dock omöjligen bestämdt uppgifva hvad begrepp vi därvid fästa. ... Roddarmadamen är lika grannt klädd som krögerskan, men denna är bättre folk.

Författaren fortsätter genom att skildra hur ett antal personer från olika samhällsklasser passerar förbi honom:

Köpmansfrun menar sig vara ännu bättre. Sist kommer Grefvinnan för att häfda sin gamla rättighet att vara bättre folk. Hvem skall man nu tro? Inom sig blifva de väl aldrig ense derom, emedan hela raden nedifrån och uppåt tänker hvar i sin stad, "en ann är så god som en ann" -- det är sämre folks repressalier. Men derom komma vi alla öfverens, att den ringa arbetsklassen alltid är sämre folk. ...

Här beskrivs alltså uttrycket "en ann är så god som en ann" som ett motstånd till åtskillnaden mellan bättre och sämre folk. Det är det upproriska svaret från den som blivit betecknad som "sämre folk" enligt den tidens motsvarighet till rasifiering.

Samma begreppspar återkommer i Fredrika Bremers bok "Nya teckningar utur hvardagslifvet: Strid och frid", publicerad av Lars Johan Hjerta år 1840. På sidan 163 skildras hur Harald, som är förälskad i Susanna, uppmanas att avsluta relationen eftersom hon inte är passande för honom:

... Dessutom är hon mycket för obildad, för okunnig att passa till ditt sällskap genom lifvet. Och icke heller skulle hon passa i den krets af sammanlefnaden, i hvilken du dock måste komma en gång. ...

Av misstag hör Susanna detta samtal och hon grips av motstridiga känslor vilka beskrivs som en dialog mellan två personer inom henne:

... ty aldrig ännu hade inom hennes bröst Barbra och Sanna fört en häftigare strid.

"De förakta mig" skrek den förra, "de förkasta mig, de trampa mig under fötterna! De anse mig icke värdig att gå i bredd med dem, de högmodiga, hjertlösa menniskorna! Men ha de rätt att så förhäfva sig öfver mig, för det jag ej är så fin, så lärd som de, för det att jag är -- fattig?! Nej, det ha de icke, ty jag kan förtjena mitt bröd och gå min väg fram genom verlden, så godt som någon. Och om de vilja vara stolta, så skall jag vara tio gånger stoltare. Jag behöfver ej ödmjuka mig för dem! En ann' är så god som en ann'!"

"Ack!" återtog Sanna, och smärtsamma tårar började rulla utför hennes kinder, "en ann' är dock ej så god som en ann', och uppfostran och bildning göra stor åtskillnad menniskor emellan. Det är icke roligt för en man att blygas för sin hustrus okunnighet...

Citat som dessa visar att dagens diskussioner och situationer hade sina motsvarigheter i gången tid. Devisen "alla människors lika värde" står i självklar motsats till att göra skillnad mellan "bättre folk" och "sämre folk", och det är också naturligt att uppfatta den som en nutida version av "en ann är så god som en ann".

Det är också intressant att se hur bägge uttrycken kan användas för att hävda ens relativa position i en rangordning, och inte bara av dem som anses befinna sig längst ner i rang. Berättelsen i Bagges Handbok för resande visar ju hur uttrycket "en ann..." inte bara används som "sämre folks repressalier", utan av "hela raden nedifrån och uppåt". Var och en av madamerna kunde använda det mot en ann som tyckte sig vara förmer än henne.

På samma sätt visar artiklarna i den ovannämnda klippsamlingen hur devisen "alla människors lika värde" ibland används av den som tycker att hen själv eller hens grupp har fått sämre villkor i något specifikt hänseende. I en krönika i Göteborgs-Posten skrev Mathias Bred till exempel [pan-5358] :

Strax före jul kom nyheten om att äldre på ett kommunalt äldreboende i Trelleborg nu skulle serveras enkel mat som fil och gröt på kvällarna. Ansvariga politiker redovisade utan omsvep de ekonomiska argumenten. De verkade inte se något moraliskt fel i besparingen. ... Svenska politiker älskar att berätta att de står för människans lika värde. Om hon inte fyllt 65 år bör de då kanske tillägga. Det måste förändras.

På en punkt har dock situationen förändrats. Devisen om alla människors lika värde har nu fått en sådan genomslagskraft att den inte kan diskuteras. Klippsamlingen innehåller ett antal debattinlägg som talar emot denna devis, men det har inte gått att hitta någon replik där någon annan försöker bemöta dessa ifrågasättanden. Devisen betraktas tydligen som så självklar att frågan inte behöver diskuteras, och de som ifrågasätter den kan lätt avfärdas istället för att bemötas.

På detta sätt har devisen om alla människors lika värde övergått till att vara en doktrin vilken lämpligen kan betecknas som likavärdesdoktrinen. Det är också därigenom som den lämpar sig så väl för tillvitelser där man hävdar att en viss person eller grupp "inte tror på alla människors lika värde". I en del av fallen är det nog sant, i andra fall kanske inte, men det är sällan man ser några tydliga argument för att så är fallet.

Den här genomgången skulle vara ofullständig om den inte också behandlade norska bidrag till likavärdesdoktrinen. Den norska översättningen av paragraf 1 i FN-deklarationen lyder Alle mennesker er født frie og med samme menneskeverd og menneskerettigheter, och det har ibland hävdats att detta är synonymt med det svenska "lika värde", även om motsatsen också kan hävdas.

Norges förnämsta bidrag till utvecklingen av likavärdesdoktrinen måste dock sägas vara Aksel Sandemoses formulering av Jantelagen som kom 1933 i boken En flykting korsar sitt spår. Två av punkterna i denna lag är helt i linje med likavärdesdoktrinen, nämligen

Du skall icke tro att du är bättre än vi

och

Du skall icke tro att du är förmer än vi.

Emellertid innehåller Jantelagen också några andra punkter som är betydligt mer långtgående, såsom

Du skall icke tro att du duger något till

eller

Du skall icke tro att någon bryr sig om dig.

Jantelagen måste därför betecknas som ett slags extremism inom likavärdesdoktrinens allmänna område. Det motsvarande svenska förhållningssättet är däremot mer 'lagom'.

Det vore också intressant med en bredare internationell utblick. Hur sannolikt är det att likavärdesdoktrinen kommer att spridas till många andra länder? För en sådan utveckling talar att flera andra svenska och skandinaviska innovationer har fått en bredare efterföljd. I dagsläget är det emellertid inte lätt att se på vad sätt en sådan spridning ska kunna komma att ske.

Sammanfattningsvis är det alltså möjligt att hävda att devisen "alla människors lika värde" enbart är en nutida version av ett synsätt som finns dokumenterat i äldre svensk litteratur, åtminstone med några fall under 1800-talet. I den mån man kan generalisera från dessa så tycks detta synsätt även då ha varit representerat i alla samhällsklasser. Samtidigt har det visat sig att uttrycket saknar stöd i internationella konventioner. Jag föreslår därför att denna devis ska betraktas som en specifik del av det svenska kulturarvet, vad man sedan än må tycka om dess lämplighet och användningssätt, och att det inte längre ska framställas som att den har universell uppslutning och giltighet.

Citerade artiklar

pan-5358    Alla människors lika värde borde gälla också äldre.
Mathias Bred i GP, 2016-12-29.

red-102   Förekommande definitioner av den svenska likavärdeprincipen.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2017-10-08