Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Skiljelinjer i debatten

Mångfaldsliberalism är ett förhållningssätt som utgår från politisk liberalism och som gör följande preciseringar och kompletteringar. Den betonar att vid lösning av samhällsproblem måste man kombinera sociala åtgärder med tydlighet vad gäller samhällets regler och värderingar. Enbart sociala åtgärder räcker inte för att hantera gängkriminalitet och extremism, till exempel. Mångfaldsliberalismen tar tydlig ställning för att kulturell, etnisk och religiös mångfald är värdefull och önskvärd i samhället. Samtidigt betonar den att samhällets regler och dess värderingar måste ha företräde framför dem som gäller i de olika grupperna i mångfalden. För att garantera detta föreskriver den också vissa regler och förväntningar som specifikt bör ställas på dessa grupper och på deras företrädare.

I den här serien av debattartiklar ska vi argumentera för detta förhållningssätt och ställa det mot ett antal andra förhållningssätt och ideologier som är representerade i samhällsdebatten. Till att börja med behövs då en överblick över vilka de alternativa ståndpunkterna kan vara. Den här artikeln innehåller ett försök till en sådan förteckning.

För att underlätta den fortsatta diskussionen ska varje sådant alternativt förhållningssätt betecknas med ett namn, till exempel 'etnisk nationalism' eller 'välfärdsliberalism'. I samtliga fall rör det sig dock egentligen om 'cluster' av förhållningssätt, och inte om några exakt definierade sådana. För vart och ett av alternativen kan man alltså urskilja olika debattörer som har inbördes liknande men inte identiska förhållningssätt. I de följande korta beskrivningarna av varje alternativt förhållningssätt tillåter vi oss kraftiga förenklingar i tydlighetens intresse, men varje företrädare för ett förhållningssätt har normalt en mer nyanserad position. I debatten kommer vi därför i första hand att argumentera mot någon eller några enstaka företrädare för ett sådant förhållningssätt, snarare än mot förhållningssättet som sådant.

Välfärdsliberalism och kosmopolitanism

Med välfärdsliberalism menar vi den inställning som liksom oss är positiv till kulturell mångfald, men där man antingen bagatelliserar förekommande problem eller hävdar att de beror på sociala faktorer och därför ska lösas med sociala åtgärder. Därför lägger man mindre vikt vid samhällsgrundande regler och värderingar. Detta är en vanlig inställning i den allmänna debatten i Sverige.

Med kosmopolitanism menar vi en inställning som karakteriseras av svag betoning av nationell identitet, till förmån för en stark betoning av kulturell öppenhet och mottaglighet. Den kan ibland kombineras med en skarp kritik av västerländsk kultur och av västerländskt agerande under tidigare epoker.

När välfärdsliberalism kombineras med kosmopolitanism generaliserar man gärna välfärdsstatens uppdrag så att där också ingår att möta sociala behov i andra länder än det egna. Välfärdsliberalism och kosmopolitanism ingår i det bredare begreppet vänsterliberalism .

Etnisk nationalism

Härmed menas den inställning där man definierar en nation som en etniskt homogen statsbildning, och där man eftersträvar att åstadkomma ett sådant tillstånd. I detta förhållningssätt är man skeptisk till kulturell mångfald och betonar de problem som denna kan föra med sig. Man betonar också det känslomässiga sambandet mellan generationer i en nation och ser detta som ett sätt att ge styrka åt nationen och att hålla den samman.

Kollapsism

Vi avser här den inställning som hävdar att vårt samhälle har stora inbyggda problem vilka i viss utsträckning är uppenbara redan idag, till exempel i vissa förortsmiljöer, och att dessa problem kommer att bli mycket värre inom en snar framtid. Denna inställning behöver i första hand granskas med sakliga argument, men dess företrädare för den ofta vidare till slutsatser beträffande samhället. Det kan till exempel motivera misstroende mot 'eliten' eller förslag om drastiska samhällsförändringar. I en del fall kan man misstänka att det finns en bakomliggande agenda som är skälet för att man för fram kollapsismen. Detta är isåfall något som behöver belysas.

Populism

Detta begrepp används ibland för politiska rörelser som ställer ut orimliga löften vilka man sedan inte kommer att kunna realisera. I vårt sammanhang ska vi främst använda det för strömningar som ifrågasätter legitimiteten för de personer och partier som arbetar inom det politiska systemet och som dominerar detta, ofta kallade 'eliten', men utan att för den skull vilja ändra det rådande politiska systemet i sig. Diskussionen bör främst gälla hur denna attityd har uppkommit och hur samhället ska förhålla sig till förekomst av populism.

Ett relaterat begrepp är anarkopopulism varmed vi avser en populism som vill riva ner det politiska systemet utan att föreslå vad det ska ersättas med.

Jihadism

Härmed avses den inställning vars företrädare manar till krig mot "de otrogna", vilket ofta betyder alla som inte delar just deras tolkning av islam. De principiella skillnaderna mot mångfaldsliberalismen (och all annan liberalism) är avgrundsdjupa.

Religiös extremism (islamism och kristianism)

Härmed menar vi de förhållningssätt som är baserade på en viss tolkning av en viss religion och vilka därför gör ställningstaganden som kraftigt skiljer sig från dem som gäller i vårt samhälle. Det finns uppenbara principiella skillnader mot liberalism i allmänhet, och ändå mer mot mångfaldsliberalism.

Inom denna kategori återfinner man en del rörelser som vill byta ut det rådande politiska systemet mot ett som är baserat på religiösa doktriner, till exempel på sharía. Man återfinner också rörelser som accepterar det rådande systemet men som dessutom anser att vissa ställningstaganden inom deras religion ska ha företräde framför gällande lag.

Det är angeläget att ta debatter med alla sådana inriktningar och att inte bagatellisera dem och deras inflytande, vare sig vad gäller islamism eller kristianism. Till exempel får inte förekomsten av jihadism innebära att man glömmer de utmaningar som icke-våldsam islamism ställer på både kort och lång sikt. Vad gäller kristianism är den dogmatiska synen på livets uppkomst en av de frågor som behöver debatteras.

Fascism

Härmed avses förhållningssätt som hyllar styrkan och våldet som faktor i samhället, och som därför anser att samhället bör styras av en "stark ledare". Fascism kombineras ofta med främlingsfientlighet och rasism, och den har historiskt sett haft kopplingar till korporativism. I fallet med fascism behövs knappast någon vidare utredning av åsiktsskillnaderna, utan diskussionen bör främst gälla hur samhället ska förhålla sig till förekomst av fascism.

Övergripande förhållningssätt i debatten

Vårt förhållningssätt skiljer sig tydligt från vart och ett av de ovanstående, även om skillnaderna är större till en del än till andra. Artiklar i den här artikelserien, alltså Mångfaldsliberalt perspektiv, ska belysa dessa skillnader och att ge de goda skälen för våra ståndpunkter. De ska inte bara tjäna till att vinna fler anhängare för våra åsikter, utan också till att både vi själva och motparten ska få bättre förståelse för bägge sidors förhållningssätt. Därför ska vi också hålla en saklig och korrekt ton, även gentemot åskådningar som skiljer sig mycket från våra egna.