Liberal åskådning

Frihet, öppenhet och solidaritet

Värderingar, normer och förhållningssätt

Frågan om 'nationella värderingar' och 'nationell värdegrund' har debatterats flitigt under de senaste årtiondena, och inte minst på senare tid. De flesta debattinlägg har använt dessa och liknande ord utan att ange några tydliga definitioner av dem. Eftersom jag har behandlat dessa frågor i några egna artiklar, och avser fortsätta med några ytterligare, vill jag först precisera min användning av dem genom den här korta artikeln.

Följande är det sammanhang inom vilket dessa begrepp kommer till användning. Jag föreslår ett ideologiskt förhållningssätt som jag kallar mångfaldsliberalism, vilket är en komplettering av politisk liberalism (alltså det som ofta kallas 'demokrati' i vanligt tal) med tillägg av förhållningssätt gällande ett samhälle med stor mångfald ur kulturell, etnisk och religiös synpunkt. Mångfaldsliberalism definieras genom ett antal 'teser' varav tes nummer 5 lyder som följer:

Den laglydnad som är viktig i en rättsstat kan inte åstadkommas enbart med hjälp av lagar och polismakt, utan det krävs också att det finns gemensamma värderingar i samhället som reglerar det man inte kan lagstifta om, och så att lagarnas efterlevnad i huvudsak är spontan. - - -

Vidare finns ett dokument om samhällsgrundande värderingar som innehåller mitt förslag till specifika värderingar som kan motsvara behovet enligt den angivna tesen. Det är i det sammanhanget som ord som 'värderingar' kommer upp och där jag ser behov av en precisering.

Det faller sig då naturligt att utgå från svenska Wikipedias definition av begreppet 'social norm':

Sociala normer, eller bara normer, är ett sociologiskt begrepp för ... regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort.

och vidare:

Sociala normer faller tillbaka på underliggande värderingar. Såväl normer som värderingar är en del av gruppens kultur. Värderingarna tjänar som rationaliseringar till försvar för varför normerna måste följas och för att ordna normerna i ett logiskt system.

Ordet 'värdering' definieras i sin tur på följande sätt:

En värdering är en grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat. Värderingen indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt.

Dessa definitioner överensstämmer bra med dem som finns i andra källor, och det är i princip naturligt att använda dem. Ett problem är dock att när ordet 'värdering' har använts under de senaste årens debatt så har det ofta varit fråga om förväntade beteenden, och inte bara frågor om vad som är bra och vad som är dåligt. Därför hade det varit mer korrekt att använda uttrycket 'sociala normer' i den debatten. Att så inte har skett beror kanske på att ordet 'normer' har uppfattats som alltför stelbent och gammaldags. Betydelsen av ordet 'värderingar' kan därför anses ha breddats i riktning mot att också inkludera sociala normer.

Vidare är ordet 'norm' problematiskt såtillvida att det är knutet till förekomsten av en grupp där normen gäller. Det är ju fullt möjligt att resonera om "regler och förväntningar på beteende" som gäller för en enstaka person, utan att det behöver finnas någon grupp där dessa förväntningar gäller. Om det i en grupp finns ett majoritetsbeteende men också ett antal personer utan inbördes samband som väljer ett annat beteende så skulle det vara onaturligt att kalla detta alternativa beteende för en alternativ norm.

Med ordet 'värdering' har man inte detta problem, utan det är fullt möjligt att enstaka gruppmedlemmar har värderingar som är annorlunda och som de valt var för sig. Samtidigt är det en användbara distinktion som man får med Wikipedias definitioner, nämligen att man kan skilja mellan "förväntningar på beteende" i allmänhet och det fall där detta beteende är baserat på underliggande värderingar. Det finns ju också det motsatta fallet, där en grupp utövar förväntningar om beteende på ett mer diktatoriskt sätt, och utan att ge utrymme för några överväganden om underliggande skäl. Distinktionen mellan värderingar och normer går förlorad om allt kallas för värderingar.

Min lösning på detta problem är att använda ordet 'förhållningssätt' för att beteckna regler, föresatser och förväntningar på beteende som omfattas av en viss person, och vilka är baserade på värderingar som den personen har. Här ingår alltså både sådana beteendemönster som personen själv använder, och sådana som hen förväntar av andra. Dessa bör väl normalt överensstämma, men så är inte alltid fallet. - I denna definition används ordet 'värderingar' i sin mer begränsade betydelse.

Med denna definition följer att en 'norm' kan definieras som ett förhållningssätt som är gemensamt inom en social grupp. Samtidigt medger denna nyordning att man kan tala om grupper där medlemmarnas förhållningssätt liknar varandra men inte överensstämmer helt och hållet, vilket väl är den vanliga situationen. Om man använder ordet 'norm' blir det onaturligt att uttrycka sådana variationer.

Man kan också notera att vanligen är ett förhållningssätt inte bara baserat på vissa värderingar, utan också på en viss uppfattning om världen och om sakförhållanden i denna. När en person omprövar sitt förhållningssätt till en viss fråga (till exempel 'äta kött', eller 'homosexualitet') så kan omprövningen innefatta både sakförhållanden, värderingar och beteenden.

Normgemenskaper och värdegemenskaper

I flera tidigare artiklar har jag använt ordet 'värdegemenskap'. Detta anknyter på ett naturligt sätt till Wikipedias ovannämnda definitioner. En normgemenskap är då helt enkelt en social gemenskap inom vilken det finns ett antal normer. Där ingår både gemenskaper där normerna etableras enbart med hjälp av auktoritet, och gemenskaper där de gemensamma normerna är resultatet av dialog och meningsutbyte inom gruppen. I det senare fallet ingår också att gruppen har gemensamma värderingar vilka ingår i meningsutbytet. En gemenskap av detta senare slag kallar vi för en värdegemenskap. Medlemmarna i en sådan har alltså förhållningssätt som liknar varandra men inte behöver överensstämma helt och hållet.