Liberal åskådning

Frihet, öppenhet och solidaritet

Förslag till huvudpunkter i en nationell värdegrund, v3

Denna artikel är avsedd för diskussion och vi förutser därför att den kommer att förändras och förekomma i flera versioner. Det följande är Version 3, vilken skiljer sig från Version 2 främst genom att förklaringarna till de ingående teserna har överarbetats ytterligare. En ny punkt avseende skolan har också tillkommit, och några av punkterna har delats upp på två delar. Antalet teser har härigenom ökat från 20 till 24.

Begreppen 'svenska värderingar' och 'nationell värdegrund' har debatterats flitigt på senare tid, men oftast utan att man har velat eller kunnat precisera vilka värderingar som isåfall ska anses ingå. Till exempel konstateras det i Skolinspektionens rapport om "Skolornas arbete med demokrati och värdegrund" [pan-4543], [red-011] att det finns en stor osäkerhet om vad som ska anses ingå i detta begrepp, och de aspekter som omnämns går inte utöver det mest uppenbara. Samma mönster återfinns i många av inläggen i den diskussion om svenska värderingar som blossade upp sommaren 2015, där flera av skribenterna ifrågasatte om frågan alls var värd att diskutera.

Jag vill hävda att det är improduktivt att begränsa detta med nationell värdegrund till en empirisk fråga där man försöker ta reda på vilka värderingar som faktiskt förekommer. Istället behöver vi ha en diskussion om vilka värderingar som vi vill ska ingå i en sådan nationell värdegrund, och förhoppningsvis närma oss en konsensus i den frågan.

Med den här artikeln vill jag bidra till en sådan debatt och formulera tjugofyra värderingar som bör ingå i den nationella värdegrunden, enligt min mening. Jag förutsätter då att denna begränsas till att bara omfatta samhällsgrundande värderingar, alltså sådana som är väsentliga för vårt samhälles gemensamma karaktär och funktion. Det är främst för dessa som vi överhuvudtaget har behov av ett gemensamt synsätt och en konsensus.

Vi har därför haft ambitionen att skilja mellan 'mellanmänskliga' och 'samhällsgrundande' värderingar. I praktiken har det dock visat sig svårt att dra en sådan gräns. I denna artikel ingår därför sju värderingar som i första hand är 'mellanmänskliga' men som också är av betydelse ur samhällsgrundande synpunkt.

Förslaget avslutas med en kort diskussion om begreppet 'värdering' och några närliggande begrepp. För att undvika onödig abstraktion kommer uppräkningen av de föreslagna värderingarna först, och begreppsdiskussionen efteråt.

Jag hoppas att publiceringen av detta förslag kan leda till fortsatt diskussion, och till komplettering och vidareutveckling av förslaget.

Grundläggande värderingar

Förslaget till värderingar består av två avsnitt, där det här avsnittet anger tjugofyra grundläggande värderingar vilka var och en beskrivs med något eller några ord samt med en förklaring av vad som avses. Det nästa avsnittet består av förtydliganden. Det gäller bland annat några frågor där två eller flera av de grundläggande värderingarna samspelar såtillvida att de kan kombineras, eller sådana där de kan komma i motsättning till varandra.

Vid läsningen av värderingarna är det viktigt att se dem som avsiktsförklaringar och inte som tvingande regler. För flertalet av dem finns det situationer där de inte kan eller bör tillämpas. Det kan till exempel inträffa att två olika värderingar leder till motsatta slutsatser när de tillämpas på en konkret situation. Det finns därför en underförstådd reservation att värderingarna ska gälla "i lämplig utsträckning".

Följande är de grundläggande värderingarna enligt förslaget. De är indelade i fem grupper med hänsyn till vad de avser.

Mellanmänskliga förhållningssätt

1. Integritet. Ingen människa ska inkräkta på en annans integritet, utom om sådana åtgärder företas med stöd av gällande lagar och dessa är legitima. Med en människas integritet avses hennes liv, fysiska välbefinnande, frihet, och medmänniskornas omdöme om henne.

2. Återhållsamhet och omtanke. Med återhållsamhet avses värderingen att ingen individ bör ta för sig en oskäligt stor mängd av jordens resurser eller av det gemensamma samhällets resurser. Med omtanke avses här värderingen att var och en bör ha i åtanke att varje annan människa ska kunna disponera åtminstone en sådan andel av dessa resurser som behövs för ett kunna leva ett människovärdigt liv.

3. Likvärdighet. Med likvärdighet avses här principen om alla människors lika värdighet och lika värde, och människors rätt att förvänta sig likvärdig behandling i olika situationer.

4. Normfrihet och tolerans. Med normering avses en tanke om att majoritetens beteende i en grupp ska förväntas från varje medlem i gruppen; med normfrihet avses avståndstagande från detta tankesätt. Med tolerans menas en beredskap att acceptera att andra har andra åsikter och andra beteenden än en själv.

5. Solidaritet. När det behövs, och i mån av egen förmåga, bör varje medborgare bidra till att andra medborgare kan åtnjuta sina rättigheter enligt dessa grundläggande värderingar, liksom också till att de uppfyller sina förpliktelser enligt värderingarna.

6. Ansvar: Varje människas ansvar för sina gärningar. Häri ingår bland annat en skyldighet att efter bästa förmåga ställa till rätta när man har åstadkommit en skada.

7. Omvårdnad av kunskap. Varje medborgare har ett ansvar för att hålla sig väl informerad om de faktiska förhållandena i världen och i samhället, att bidra till att sådan kunskap insamlas och sprids, att vara på sin vakt mot ovederhäftiga upplysningar, och att inte bidra till att sprida sådana.

Medborgarnas förhållande till staten

8. Folkstyre. Härmed avses principen att all offentlig makt utgår från folket och utövas av staten genom det i grundlagen fastlagda systemet. Staten ska därvid arbeta i enlighet med den fastlagda värdegrunden och verka för att denna respekteras och förstärks.

9. Lag och rätt. Här ingår principen att lagar stiftas av folkstyret och att deras efterlevnad garanteras på två sätt: dels genom en värdering om laglydnad så att medborgare spontant följer gällande lag, och dels med ett rättssystem som är baserat på polismakt och domstolar och som också det realiseras inom ramen för folkstyret.

10. Egendom. Inom ramen för gällande lag och rätt fastställer samhället vilka materiella och immateriella egendomar som ska betraktas som privatägda, och vilka regler som ska gälla för innehav, överlåtelse och dispositionsrätt för dessa.

11. Oväld. Med detta något gammaldags ord avses att den som har förtroendet att fatta beslut å det gemensammas vägnar eller å annans vägnar ska göra det med hänsyn till rättvisa och till det gemensamma bästa, och får inte använda det till att gynna sina egna intressen. Detta innebär avståndstagande från korruption, och från varje samhällsmodell där lokala lojaliteter får styra beslut i det gemensamma.

12. Informationsfrihet. Information som gäller samhällets gemensamma frågor ska vara fritt tillgänglig i största möjliga utsträckning.

I värderingarna 8 - 12 ingår att de samhällsorgan som har som uppgift att realisera respektive funktion bör åtnjuta ett särskilt skydd, och att varje medborgare ska respektera dem.

Medborgarnas rättigheter

13. Lika möjligheter. Medborgare ska så långt möjligt få likadana förutsättningar att skapa och forma sin tillvaro, oberoende av egenskaper som är medfödda, ärvda, eller i övrigt inte är resultatet av vederbörandes eget fria val.

14. Medbestämmande. I sådana sammanhang där flera människor samverkar mot gemensamma mål eller för att gemensamt utföra ett uppdrag bör alla deltagare ges möjlighet att delta i gemensamma beslut om hur arbetet ska organiseras.

15. Yttrandefrihet. Var och en har rätt att fritt uttrycka sin mening utan att först behöva inhämta något godkännande för detta.

Förhållningssätt i mångfaldssamhället

16. Nationell förankring. Varje medborgare förväntas känna till och förstå det egna landets situation, kultur och historia. Häri ingår också förmåga att förstå och att kommunicera på landets språk. Varje medborgare förväntas vidare vara beredd att ställa upp för det egna landet om och när det är utsatt för hot.

Det som sägs i denna punkt är också tillämpligt på statsförbund som det egna landet har valt att ingå i genom legitima beslut.

17. Öppenhet. Här ingår värderingen att varje medborgare förväntas inta en öppen attityd och ha en vilja att ta till sig ny information och nya idéer. Här ingår också värderingen om ömsesidighet enligt Aleinikoffs definition av 'mutuality'.

18. Integration. Detta innebär att vi inte kan acceptera uppkomsten av parallellsamhällen som har egna regelverk och egna lojaliteter vilka står i motsats till det gemensamma samhället.

19. Mångfald. Detta innebär att samhället erkänner och uppskattar förekomsten av kulturella grupper, till exempel etniska och religiösa sådana, och att samhället samtidigt kan ställa krav på dessa grupper och på deras företrädare. Som exempel har vi Aleinikoffs princip om övergångsrätt och principen om assimilationsfrihet. (Se referens nedan).

20. Avvisande av supremacism. Begreppet supremacism avser föreställningar om en viss grupps överhöghet. Detta innefattar rasism i både biologisk och kulturell bemärkelse, samt vidare religionism och nationalism i bemärkelsen av doktrin om den egna religionens respektive nationens överhöghet.

Övergripande frågor

21. Internationell förståelse. Varje medborgare förväntas känna till och förstå situation, kultur och historia i andra delar av världen.

22. Skolans uppgift. Det nationella skolväsendet har som en av sina huvuduppgifter att bibringa det uppväxande släktet denna nationella värdegrund.

23. Integration av nya invånare och medborgare. En av huvuduppgifterna i landets mottagning av personer som avser, överväger eller förväntas söka medborgarskap, är att klargöra denna nationella värdegrund för dem, och att vinna deras förståelse och acceptans av den. Detsamma gäller avseende andra personer som planerar för en långvarig vistelse i landet.

24. Värdegemenskap. Den nationella värdegrunden måste alltid kunna diskuteras och förändras när förhållandena så kräver. Varje medborgare förväntas ta del av den nationella dialogen om vilka värderingar som ska gälla inom ramen för den nationella värdegrunden, åtminstone för att hålla sig informerad om vad som framkommer, och gärna också genom att bidra till diskussionen. När lagar införs eller ändras inom folkstyrets ram ska detta ske i samklang med den utveckling av gemensamma värderingar som sker inom nationen.

Kommentarer och förtydliganden

Allmänna kommentarer

Varje grundläggande värdering har här karakteriserats med ett eller några nyckelord. Det är värdefullt och praktiskt att det finns ett sådant, så att man inte behöver laborera med omständliga beskrivningar av typen "värderingen om alla människors lika värde". En del av de föreslagna nyckelorden kan kanske kännas främmande, men isåfall får vi försöka hitta ett bättre ord.

Man kan till exempel invända mot termen "likvärdighet" eftersom det ordet egentligen har en annan betydelse. Alternativa förslag är välkomna.

Några av de populäraste värderingsbegreppen har utelämnats, till exempel "demokrati" och "rättvisa". Skälet är att de är så allmänna och kan tolkas på så många sätt. Vi har inga invändningar mot deras användning i andra sammanhang, men här behövs mer precisa begrepp. Detta är också skälet för att välja ordet "folkstyre" snarare än "demokrati" även om begreppen kan ses som synonymer ur etymologisk synpunkt.

Förtydliganden

Här följer nu några förtydliganden av värderingarna i föregående avsnitt. Bland annat behandlas ett fall där två eller flera av de grundläggande värderingarna kan kombineras vilket ger upphov till en ytterligare, härledd värdering.

Religionsfrihet. Denna värdering följer genom kombination av punkterna "Integritet och likvärdighet", "Öppenhet" och "Mångfald". Här kan det eventuellt vara lämpligt att urskilja några olika aspekter av religionsutövning och att behandla dem var för sig.

Avvisande av diskriminering. Med diskriminering menas olika behandling av människor baserat på kön, hudfärg, etnicitet, politisk eller religiös tillhörighet, eller andra liknande kriterier. Diskriminering utgör därför en avvikelse från principen "Likvärdighet".

Ändå bör det gälla att olika behandling är acceptabel om den gör åtskillnad mellan dem som accepterar de fastlagda samhällsgrundande värderingarna och dem som har tagit tydligt avstånd från dessa.

Exempel: Om staten ger bidrag till olika organisationers ungdomsverksamhet, men då ställer som villkor att den mottagande organisationen ska ha demokratiska värderingar, så är det i princip ett fall av diskriminering, men en acceptabel sådan enligt detta undantag.

Likvärdighet. Denna princip ska ses som en principförklaring som inte kan gälla helt generellt. Självklart måste man kunna ha skild behandling för barn och vuxna, för medborgare och icke medborgare, eller (i kommersiella sammanhang) för betalande och icke betalande personer.

Begreppet 'normfrihet'. Ett viktigt exempel på dess motsats, alltså 'normering', är om man noterar att det finns gemensamma egenskaper som delas av flertalet män, och vilka skiljer sig rätt tydligt från sådana som är gemensamma för flertalet kvinnor. Om man då upphöjer detta till norm och ger negativ behandling åt personer som inte överensstämmer med flertalet, då har man ägnat sig åt normering. Normfrihet enligt värdering 4 avser att man tar avstånd från sådant likformighetstänkande.

Som exempel på normering kan nämnas tanken om att flickor inte ska leka med 'pojkleksaker' eller att det är omanligt att sköta spädbarn.

Medbestämmande. Denna punkt tas med eftersom det är en viktig princip i dagens samhälle, och eftersom den har medfört stora fördelar. Samtidigt måste den självklart tillämpas med måtta.

Begreppet 'medborgare'. Några av ovanstående punkter refererar till 'varje människa' (eller 'individ'), andra är avgränsade till 'varje medborgare'. Detta ska ses mot bakgrunden av att mitt förslag avser punkter som jag skulle önska ingick i en nationell värdegrund, varför det är relevant att ha med punkter som just avser medborgarna.

En del av det som sägs om 'individ' och 'medborgare' borde också kunna utsträckas till att gälla för varje 'organisation' som verkar inom landet. Det får vara en fråga för fortsatt diskussion.

Avsnittet om mångfald. Uttrycket att samhället 'erkänner och uppskattar' förekomsten av kulturella grupper innefattar att samhället inte blundar för att de finns och inte försöker undertrycka dem. Orden 'förekomsten av' i detta sammahang finns med för att ange att det är den allmänna principen av sådana grupper som samhället erkänner och uppskattar; självklart finns det dock vissa sådana grupper som samhället inte uppskattar.

Punkten om värdegemenskap. Denna punkt aktualiserar frågan om inrättande av ett särskilt organ som kan inrätta en dialog om den nationella värdegrunden, besluta om en formulering av denna, och därefter ta ställning till eventuella ändringar av denna formulering. Ett sådant organ borde ha en oberoende ställning, kanske med vissa likheter med den ställning som gäller för Högsta domstolen i USA.

Begreppen 'människa' och 'liv'. Den exakta avgränsningen av 'människa' eller 'individ' kräver särskild uppmärksamhet, inte minst vad gäller hur det förhåller sig till begreppet 'liv' och till principen om 'livets okränkbarhet'. Här ingår till exempel frågan om hur man ska se på dem som är hjärndöda, och vad som ska menas med integritet i sådana fall.

Frågan huruvida mänskligt liv ska anses inträda vid befruktningen eller vid en viss senare tidpunkt under havandeskapet får och bör avgöras genom nationellt beslut. Religiösa åsikter i frågan kan inte vara bindande för landet, i enlighet med punkt 9.

Begreppet 'ta till sig' för information eller idéer. Härmed avses att ta del av, sätta sig in i, och förutsättningslöst överväga om man vill acceptera den nya informationen eller de nya idéerna.

Värderingar och förhållningssätt

Begreppen värderingar och förhållningssätt är viktiga för denna artikel, och utreds närmare i en separat artikel (referens). Följande är en kort sammanfattning av det som står där.

Som det framgår av de föregående avsnitten är ordet 'värderingar' litet oegentligt eftersom det främst betecknar åsikter om vad som är bra och vad som är dåligt. Det vore i princip bättre att använda ordet 'förhållningssätt' som kan beteckna en kombination av värderingar och beteenderegler. De olika punkterna i ovanstående lista över 'värderingar' uttrycker då förhållningssätt som man kan förvänta av medborgarna gentemot det gemensamma samhället, liksom förhållningssätt som medborgarna kan förvänta av varandra.

Jag använder ändå orden 'värderingar' och 'värdegrund' eftersom de är så välkända och allmänt förekommande.

Grundläggande mellanmänskliga förhållningssätt såsom ärlighet och att hålla ingångna överenskommelser har inte inkluderats eftersom de får anses vara underliggande förutsättningar. Endast sådana mellanmänskliga förhållningssätt som har en direkt relevans för samhällsfunktionerna har tagits med; de återfinns i punkterna 1 - 7.

Motsvarande gäller för statsrättsliga principer, såsom statens suveränitet, dess rätt att råda över sina gränser, och dess övergripande dispositionsrätt till sitt territorium.

Därutöver anger de föreslagna 'värderingarna' en del saker som medborgarna bör kunna förvänta sig av samhället. Notera dock att denna lista på värderingar inte har karaktären av en rättighetsförklaring. Den anger förväntningar och i vissa fall skyldigheter för medborgarna, likaväl som rättigheter.

Referenser

Följande publikationer är refererade tidigare i texten och med de här angivna beteckningarna.

Länk till översikt över diskussionen om svenska värderingar

Länk till beskrivningar av Aleinikoffs principer för ett samhälle med mångfald.

pan-4543    Skolornas arbete med demokrati och värdegrund.
i Skolinspektionens webbplats, 2012-09-25.

red-011   Vad ingår, och vad bör ingå i skolans demokrati- och värdegrundsarbete?.
Erik Sandewall i Argument och Fakta,   2016-02-24