Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Motsättningen mellan sekulär och religiöst baserad samhällssyn

Det politiska spektrumet mellan 'höger' och 'vänster' har dominerat den europeiska scenen under mer än hundra år, men därtill finns flera sekundära skiljelinjer, till exempel gällande miljöfrågor. Artiklar i den här serien ska behandla en annan sådan sekundär skiljelinje som grovt kan karakteriseras som en motsättning mellan sekulär och religiöst baserad samhällssyn. I begreppet 'samhällssyn' ingår då synen på statens karaktär och lagstiftningens grunder, men där ingår också synen på vilka regler och förhållningssätt som ska gälla för medborgare och för grupper i samhället.

Den religiöst baserade samhällssynen har varit på reträtt under lång tid både i vårt land och i stora delar av västvärlden, men den har fått förnyad aktualitet. Flera faktorer har bidragit till detta, såsom den starka roll som kristna rörelser spelar i USA, återkomsten av religiöst inflytande i östra Europa, och den ökade närvaron och synlighete av företrädare för ortodox islam i västra Europa. Företrädarna för kristendom och för islam har liknande synsätt på en del punkter, och i några fall gäller det också företrädarna för ortodox judendom. Även om det också finns punkter där de skiljer sig åt så är det ändå naturligt att här se till det som förenar dem och att behandla dem som en gemensam grupp.

I den här artikelserien ska vi jämföra denna religiöst baserade samhällssyn med den gängse synen i Västerlandet vilken företräder att staten ska vara sekulär, det vill säga den ska inte vara baserad på religiösa principer och undvika att ingripa i religiösa frågor, och därtill att staten ska vara organiserad enligt politisk liberalism, det vill säga den ska värna om ett antal välkända principer för frihet och demokrati: yttrandefrihet, tryckfrihet, och så vidare. För enkelhetens skull ska vi använda uttrycket "sekulär samhällssyn" för denna inställning.

För denna stora och breda frågeställning har den här artikelserien en strikt avgränsad målsättning, nämligen endast att granska hur dessa samhällssyner presenteras för medborgarna i ett land som vårt, samt att granska vilka argument och förklaringar som används för den ena eller den andra sidan. Det är alltså inte vår målsättning att presentera de filosofiska, religiösa eller historiska grundvalarna för de respektive synsätten, och heller inte att försöka reda ut vad som är sant, eller vilka argument som är hållbara i det som de olika företrädarna presenterar. Vi vill i princip bara göra en inventering av vilka olika synsätt som finns och synliggörs, och hur de då presenteras.

Som inledning till artikelserien ska vi i den här inledande artikeln göra en förteckning över några viktiga frågeställningar där sekulär och religiös samhällssyn tenderar att skilja sig åt. Förteckningen gör inga anspråk på att vara fullständig, utan ska ses som en lista på frågeställningar som vi vill behandla närmare i kommande artiklar. Därefter följer ett avsnitt som kort beskriver det arbetssätt som ska gälla i det fortsatta arbetet på dessa artiklar.

Översikt över särskiljande frågeställningar

Synen på lagarnas ursprung och grundval.

Den sekulära inställningen uttrycks till exempel i den svenska regeringsformens inledande stycke, som lyder: 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Ett exempel på en strikt religiöst baserad inställning återfinns i förslaget till konstitution för kalifatet enligt Hizb ut-Tahrir, genom följande paragrafer:

Article 1. The Islamic ‘Aqeedah constitutes the foundation of the State. Nothing is permitted to exist in the government’s structure, accountability, or any other aspect connected with the government, that does not take the ‘Aqeedah as its source. The ‘Aqeedah is also the source for the State’s constitution and shar’i canons. Nothing connected to the constitution or canons is permitted to exist unless it emanates from the Islamic ‘Aqeedah.

Article 12. The only evidences to be considered for the divine rules (aHkaam shar’iyyah) are: the Qur’an, the Sunnah, the consensus of the Companions (ijmaa’ as-SaHaabah) and analogy (qiyaas). Legislation cannot be taken from any source other than these evidences.

Synen på livets början och slut.

Inom en religiöst baserad inställning betraktas ofta frågan om när en människas liv börjar som en fråga som religionen ska avgöra. Detta gäller särskilt inom katolicismen och många andra kristna riktningar, vilka principiellt hävdar att livet börjar vid befruktningen.

Inom den sekulära inställningen är man inte alltid så engagerad i frågan om när livet ska anses ha börjat. Frågan om en kvinnas rätt att besluta över sin egen kropp betraktas som viktig, och hävdande att varje embryo och foster är en människa kommer i konflikt med den inställningen.

Synen på skillnader och rollfördelning mellan kvinnor och män.

Här ingår till exempel frågan om rollfördelning inom ett äktenskap, men också frågor som särskiljande regler för klädsel, hälsning, och annat varigenom kvinnor och män förväntas bete sig olika. Inom den sekulära samhällssynen vill man normalt begränsa sådana skillnader till ett absolut minimum. Skiljaktigheter i dessa frågor är mycket aktuella för närvarande, och den första artikeln i serien behandlar den frågan.

Synen på naturvetenskapens resultat inom vissa områden, såsom universums uppkomst och arternas ursprung.

Denna fråga engagerar några av de mest traditionalistiska riktningarna inom både kristendom, judendom och islam.

Den samhälleliga betydelsen av motsättningen mellan sekulär och religiös samhällssyn

Inom västerlandet har en religiös samhällssyn gradvis ersatts av en sekulär sådan under en period av flera hundra år, och väsentligen med start under upplysningstiden på 1700-talet. Men under de senaste årtiondena, och framförallt sedan milleniuskiftet har en religiöst baserad samhällssyn förts fram med ökad kraft inom islam, framförallt naturligtvis i traditionellt muslimska länder, men också i viss mån i västerlandet. Detta syns i många aktuella konflikter. Ibland är det skillnaden i samhällssyn i sig som konflikten gäller; i andra fall kan andra och underliggande motsättningar (ekonomiska, kulturella, osv) ta sig konkret uttryck genom de olika skiljalinjer som beskrevs ovan. Den övergripande slutsatsen är ändå att en fördjupad förståelse för skillnaderna i samhällssyn är viktig för att rätt kunna tolka det som nu sker i världen.

Arbetsmetodik

Artiklarna i den här serien avser att ligga i ett mellanläge mellan vetenskapliga artiklar och, å andra sidan, sådana artiklar som normalt återfinns i dagspressen. Avsikten är att de ska ge saklig och aktuell information med rimlig grad av precision och korrekthet. Vi vill därför vara noggranna med källhänvisningar, men lägger inte på oss några krav på att information ska vara uttömmande. Vi förutsätter inte heller att ingående artiklar ska vara giltiga för evigt, utan successiva uppdateringar av artiklarna kommer att betraktas som normalt.