Liberal Kommentar

Diskussionsinlägg på webbplatsen 'Argument och fakta'

Har en kristen kyrka ansvar
för icke-kristna kultplatser?

Genom ett initiativ från ärkebiskopen har Svenska kyrkan engagerat sig i frågan om hur den svenska staten har behandlat samerna under tidigare epoker. En åtgärd från kyrkans sida är att den argumenterar för att staten bör inrätta en sanningskommission för att klargöra vad som hänt och be drabbade individer och grupper om ursäkt för de fel som har begåtts.

Detta är gott och väl; det är uppenbart att mycket har gjorts som vi idag skulle önska att det aldrig hade skett. Vid en moralisk värdering bör man försöka skilja mellan det som gjordes med de bästa avsikter, även om det var fel med våra mått mätt, och å andra sidan det som bara kan förklaras som makt- och profitbegär. Men detta kan ju ingå i sanningskommissionens uppdrag, om man så skulle önska.

Men därtill kommer att Svenska kyrkan också rannsakar sin egen historia vad gäller samerna, och inte minst åtgärderna för att ersätta de samiska traditionerna och religionen med officiell svensk kristendom. I en debattartikel i DN skriver Antje Jackelén och Sylvia Sparrock: Vitboken ger många exempel på kyrkans och dess företrädares delaktighet i kränkningar: tvångskristnande, förstörelse och vanhelgande av samiska kultplatser och kultföremål, aktivt deltagande i gravplundring i jakten på samiska kvarlevor, berövande och undertryckande av samisk identitet och kultur och så vidare. Vi levererade teologiska tankemodeller som kunde rättfärdiga det koloniala systemet. De skriver också att Syftet med det omfattande arbetet är att skapa förutsättningar för att läka relationer, ge människor upprättelse och öka förståelsen för samiska erfarenheter.

Men med risk för att jag svär i kyrkan vill jag ändå resa frågan vilka andra "delaktigheter i kränkningar" som också ska tas upp till behandling. Man kan till exempel tänka på de svenska "korstågen" till Finland och Baltikum från ungefär 1150 och 200 år framåt. Likaså går tankarna till åtgärderna i Ingermanland sedan det landskapet erövrats i början av 1600-talet. I alla dessa fall torde kyrkan ha deltagit i att tvinga befolkningen gå över till kristendomen, och till den i riket gällande varianten av denna. Detta tvång lär också har utövats ändå mer handgripligt än det som samerna utsattes för, nämligen att man fick välja mellan att acceptera den nya bekännelsen, eller att avrättas.

Med dagens värderingar är det självklart att vi tar ställning mot allt sådant tvång. Men hur ser vi på den åtföljande förstörelsen av kultplatser och kultföremål? Kommer Svenska kyrkan att be om ursäkt även för detta?

En möjlig invändning kunde vara att religionsförföljelsen av samerna ligger så nära i tiden att såren ännu inte är läkta. Men då måste man fråga om det verkligen finns samer som idag beklagar att deras gamla religion har tagits bort och fallit i glömska? Om så är fallet så är det ju ingen principiell skillnad mellan vad som hänt hos dem och vad som hänt i Finland och Baltikum.

Och hur är det i Sverige självt? När kristendomen "segrade" (ja, det är det ord vi fick lära oss i folkskolan) i Sverige så brände man ju till och med ner templet i Uppsala, den plats som nu heter Gamla Uppsala, och byggde en kristen kyrka på samma plats. Är även det en åtgärd som Svenska kyrkan vill beklaga och be om ursäkt för? Var även detta ett kallblodigt angrepp på ett helt folks värdighet och historia, som internationella brottmålsdomstolen i Haag skriver när den åtalar en person för krigsförbrytelsen att ha förstört kulturella lämningar. (Se länken till Matilda Molanders artikel nedan).

Med detta vill jag på inget sätt romantisera den fornnordiska religionen eller propagera för dess återupplivande. Men jag undrar hur angelägna de gamla kultplatserna egentligen är för samerna själva idag, och om inte Svenska kyrkan skjuter litet över målet när den engagerar sig i just det problemet.

Referenser

pan-1933    Dags att göra upp med Sveriges koloniala förflutna. Artikel om Svenska kyrkans initiativ i denna fråga.

pan-1953    Matilda Molander: Att begå folkmord på stenar. Matilda Molanders artikel om betydelsen av kulturella lämningar.

Wikipedia: De svenska korstågen