Kritiska Argument och Fakta

i samband med etnisk och religiös mångfald i vårt samhälle

Inledning till artikelserie om
religiösa samfunds syn på staten och lagen

Principen om åtskillnad mellan kyrka och stat är förhärskande i vårt land och överhuvudtaget i västerländska samhällen. På många andra håll i världen gäller den inte, och historiskt sett förefaller de flesta samhällen ha betraktat religionen som en statsbärande verksamhet. Också i vår tid finns det ortodoxa rörelser i flera religioner som vill integrera staten med en viss religion eller religiös inriktning, eller göra staten beroende av en sådan. Exempel på detta återfinns både inom ortodox kristendom, romersk katolicism, och islamism. Även integrationen mellan stat och judisk religion i staten Israel förtjänar nämnas i sammanhanget.

Inom vår grupp för mångfaldsliberalism ser vi det som viktigt att försvara principen om att staten ska vara sekulär, men vi ser det också som viktigt att diskutera alternativa tolkningar av det begreppet. Likaså är det viktigt att både förstå, diskutera, och ifrågasätta åskådningar som inte accepterar principen om en sekulär stat. Vi kommer därför att ta fram en serie artiklar som granskar hur olika religiösa samfund ser på relationen mellan religion och samfund å ena sidan, och staten och dess lagar å andra sidan. Dessa artiklar ska publiceras på projektets webbplats, dvs. på samma ställe som den här inledande artikeln.

En genomgående princip för artiklarna blir att var och en av dem utgår från ett bestämt, allmänt tillgängligt dokument som presenterar ett samfunds syn på de aktuella frågorna. Vi överlåter åt läsaren att förvissa sig om att detta dokument är representativt för samfundet det gäller, och vi kommer inte att försöka studera och sammanfatta de "faktiska" ståndpunkterna och attityderna bland medlemmarna och företrädarna för samfundet ifråga.

Samtidigt kan det ju finnas olika sätt att tolka specifika formuleringar i de texter som ligger till grund för respektive artiklar. Inte minst av det skälet är de här artiklarna att betrakta som preliminära och som arbetspapper. Om vi får klargöranden, antingen av företrädare för respektive samfund eller av andra sakkunniga personer, så ser vi inga problem med att revidera en artikel och publicera en ny version som bättre ansluter till intentionerna i det där behandlade dokumentet.

Urval och ordningsföljd för de samfund som ska behandlas styrs inte av deras storlek och eventuella betydelse, utan främst av tillgänglighet. Ett samfund som har en klar och tydlig definition av sin inställning kan alltså komma att behandlas tidigt i följden även om det är förhållandevis litet och kan anses föga betydande.

Vid beskrivning och analys av de olika samfundens förhållningssätt kommer artiklarna också att använda de begrepp och åsikter som förs fram av vårt projekt, såsom principen om en av staten fastställd "religiös sfär", och principen om assimilationsfrihet.