Inv-27: Tabubeläggning som orsak till populism

Det har hävdats att tabubeläggning av ett ämne eller ett problem kan leda till misstro mot massmedia och mot 'elit', och att detta är vad som nu har hänt bland annat i Sverige. Den här sidan ägnas åt artiklar som hävdar eller motsäger denna tes, och åt artiklar som kan tänkas framföras som exempel på hur sådan tabubeläggning fungerar.

Referens pan-3998 nedan innehåller en klar formulering av den nämnda tesen och rekommenderas som introduktion till frågeställningen. Se även sidan under Vårt system/Åsiktskorridoren som innehåller många exempel på tabubeläggning.

Här liksom på andra liknande sidor används ord å respektive skribents vägnar. När vi till exempel skriver "exempel på tabubeläggning" så avses därmed artiklar vilka för fram något som den hävdar är exempel på tabubeläggning. Det innebär inte nödvändigtvis att vi från Argument och faktas sida instämmer i att det är tabubeläggning som har förekommit, och inte heller att vi ifrågasätter det. Bedömningen av den frågan överlåts till läsaren och till fortsatt debatt.

Den är sidan är nystartad (2017-02-19) och är under uppbyggnad.

Tabubeläggningens mekanismer

2015-02-12: pan-3393    Det är jag som är åsiktskorridoren.
Ann-Charlotte Marteus i Expressen.

2017-02-16: pan-3979    Journalistik är inte politisk aktivism.
Alexandra Boscanin i GP.

För och emot att tabubeläggning leder till populism

2017-02-18: pan-3998    Trump är vår egen skapelse.
Anna von Bayern i GP.
Denna artikel anger att populism tenderar att uppkomma om en kombination av tre omständigheter finns förhanden samtidigt. En av dessa kan inträffa t.ex. om en stor del av befolkningen anser att media ger en systematiskt snedvriden bild av verkligheten.

Resultatens tillämpbarhet

2017?-: pan-4079    British press ‘most right-wing’ in Europe.
i YouGov.

2016-02-08: pan-4080    UK press most likely to be seen as rightwing.
Pamela Duncan i TheGuardian.

Dessa artiklar handlar egentligen mest om media bias i Storbrittanien på basis av enkäter om hur folk uppfattar sina media. Men de refererar också motsvarande enkätvärden för några andra länder, inklusive Sverige. Resultatet är anmärkningsvärt om man ser det tillsammans med modellen i artikeln pan-3998.