Granskningar av Argument och Fakta i samband med ideologier och religioner
Granskning av Kairodeklarationen om |
|||
The Cairo Declaration on Human Rights in Islam (CDHRI) togs fram som ett alternativ eller komplement till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Detta framgår av namnet, men CDHRI [pan-16022] har en större bredd: den behandlar inte bara individers rättigheter, utan också individers skyldigheter och staters skyldigheter. Detta bör i princip ses som en styrka, eftersom FN-deklarationen inte säger något om vem som ska garantera de där angivna rättigheterna. Samtidigt innebär det också att CDHRI är en naturlig kandidat för den första etappen i vår planerade granskning av hur olika grenar och tolkningar av islam är i överensstämmelse med, eller motsats till liberalismen. Därvid är ju synen på staten och dess uppgifter av stor betydelse, och inte bara synen på individen. Att CDHRI kan ses som lämplig för detta ändamål beror också på att den har en stark ställning som gemensam meningsyttring från den muslimska världen. Den utfärdades av de då 45 medlemsstaterna i 'Organisation of the Islamic Conference', genom deras utrikesministrar, vid ett möte i Kairo år 1990. Den anger också att beslutet hade föregåtts av ett möte med 'Committee of Legal Experts', en beteckning som torde avse experter på islamisk lag. Denna omfattande förankring innebär förstås inte att det råder full konsensus om CDRHI:s innehåll i den muslimska världen, eftersom det är lätt att hitta avvikande åsikter på flera av dess punkter, men den är ändå en naturlig första referens. För att kunna jämföra CDHRI med liberala förhållningssätt är det lämpligt att använda en karakteristik av de senare i form att ett antal koncisa punkter. Jag ska då använda en kombination av flera underlag, nämligen dels värdeliberalismens grunder så som de har definierats i [red-194] och [red-164] , dels också den sekulära humanismens grunder enligt [pan-16014]. . Det sistnämnda underlaget avser livsåskådningsfrågor vilket är av intresse för att ha en motsvarighet till religiösa inslag inom CDHRI. Kompatibiliteten mellan värdeliberalism och sekulär humanism har verifierats genom granskningen i [red-206] . Jag kommer inte att jämföra CDHRI med FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna annat än på några enstaka punkter. Det finns ett flertal sådana granskningar, till exempel i [pan-1920], [pan-15987], [pan-16023] och [red-012]
Innehållet i CDHRICDHRI består av en inledning och 25 artiklar. I vart och ett av de följande avsnitten sammanfattas CDHRI:s förhållningssätt inom något område genom valda citat, ofta följt av kommentarer om liberala förhållningssätt inom samma område.
CDHRI:s ändamål och referensramInledningen: (The Conference) agrees to issue the Cairo Declaration on Human Rights in Islam that will serve as a general guidance for Member States in the Field of human rights. Artikel 24: All the rights and freedoms stipulated in this Declaration are subject to the Islamic Shari'ah. Artikel 25: The Islamic Shari'ah is the only source of reference for the explanation or clarification of any of the articles of this Declaration. Man kan notera att CDHRI inte säger något om rättigheter eller skyldigheter för icke-muslimska minoriteter i signatärstaterna, utöver det som sägs i sharía som sådan.
Övergripande om islam och mänskliga rättigheterInledningen: (The Conference is) keenly aware of the place of mankind in Islam as viceregent of Allah on Earth; Inledningen: (The Conference) believes that fundamental rights and freedoms according to Islam ... are binding divine commands, which are contained in the Revealed Books of Allah ... and that the safeguarding of those fundamental rights and freedoms is an individual responsibility of every person and a collective responsibility of the entire Ummah. Denna syn på rättigheternas ursprung skiljer sig helt från hur American Humanist Association sammanfattar den sekulära humanismen [pan-16014], nämligen: Humanism is a progressive philosophy of life that, without theism or other supernatural beliefs, affirms our ability and responsibility to lead ethical lives of personal fulfillment that aspire to the greater good. Se även avsnittet "Synen på moralens och etikens ursprung" nedan.
Synen på individens förmåga och förväntningar på individenArtikel 1a: All human beings form one family whose members are united by their subordination to Allah ... Artikel 1a är oförenlig med värdeliberalismens första tes, vilken uttrycker en övertygelse om individens förmåga till självständigt tänkande och handlande med hjälp av kunskap och förnuft, och styrt av ansvarskännande värderingar och förhållningssätt, samt om att denna individens förmåga bör ses som samhällets grundval. Uttrycket 'samhällets grundval' avser då att samhället bör organiseras så att det i största möjliga utsträckning baseras på individens förmåga i detta avseende.
Åtskillnad mellan kvinnor och mänArtikel 6a: Woman is equal to man in human dignity, and has her own rights to enjoy as well as duties to perform ... Artikel 6b: The husband is responsible for the maintenance and welfare of the family. Ur liberal synpunkt måste man ta avstånd från denna formella åtskillnad mellan kvinnor och män vad gäller rättigheter och skyldigheter, eftersom den inte passar förhållandena i dagens samhälle, och eftersom den tanken har missbrukats så ofta.
Synen på individens rättigheter och skyldigheterArtikel 2c: (c) The preservation of human life throughout the term of time ... is a duty prescribed by Shari'ah. Artikel 12: Every man shall have the right, within the framework of the Shari'ah, to free movement and to select his place of residence whether within or outside his country ... Notera att här står 'man' och inte t.ex. 'human being'. Artikeln är därför inte tillämplig på kvinnor. Artikel 12 är tydligen inte förenlig med principen att varje nationalstat ska ha rätt att avgöra vilka som har rätt att vistas inom dess territorium, specifikt vad gäller icke-medborgare. Detta är implicit i värdeliberalismens artikel 19. Dess artikel 12 säger också För att staten ska kunna fullgöra sina uppgifter måste den ha kontroll över sitt territorium och sina gränser, och över den lagstiftning som ska gälla inom dess territorium. Artikel 19c: Liability is in essence personal. Man kan överväga om detta är förenligt med systemet med juridiska personer.
Synen på yttrandefrihet och informationsfrihetArtikel 22a: Everyone shall have the right to express his opinion freely in such manner as would not be contrary to the principles of the Shari'ah. Artikel 22c: Information ... may not be exploited or misused in such a way as may violate sanctities and the dignity of Prophets, undermine moral and ethical values or disintegrate, corrupt or harm society or weaken its faith. Här uppstår frågan om religiösa minoriteter i signatärstaterna ska anses ingå i deras respektive samhällen ('society'). Om man kan förutsätta att så är fallet bör även dessas religiösa övertygelser ingå i samhällets trosuppfattning ("its faith"). Man måste undra om signatärerna har tänkt igenom detta ordentligt.
Värdeliberalismens artikel 8 säger
Synen på statens uppdrag och befogenheterArtikel 4: The state and the society shall protect one's body and burial place from desecration. Artikel 5b: The society and the State shall remove all obstacles to marriage and facilitate it, and shall protect the family and safeguard its welfare. Artikel 13: Work is a right guaranteed by the State and the Society for each person with capability to work. Artikel 17c: The States shall ensure the right of the individual to a decent living that may enable him to meet his requirements and those of his dependents, including food, clothing, housing, education, medical care and all other basic needs. Artikel 18b: Everyone shall have the right to privacy in the conduct of his private affairs, ... The State shall protect him from arbitrary interference.
Värdeliberalismns artikel 7 säger att Dessa skilda synsätt på statens uppdrag och befogenheter diskuteras vidare i nästa huvudavsnitt.
Allmänna förbudArtikel 14: Usury (riba) is explicitly prohibited. Detta avser förbud att ge eller ta lån förknippade med ränta. Något sådant förbud finns inte inom liberalismen och vore knappast förenligt med denna.
Religionens karaktär och ställningArtikel 10: It is prohibited to exercise any form of pressure on man or to exploit his poverty or ignorance in order to force him to change his religion to another religion or to atheism. I princip är denna artikel i linje med liberalismens grundläggande princip om samvetsfrihet. Från liberal synpunkt finns det ändå en invändning mot just den här formuleringen, nämligen att den lätt kan missbrukas till att förbjuda missionsverksamhet genom att man hävdar att den exploaterar människors brist på kunskap.
Synen på människans ursprungArtikel 1a: All human beings ... are united by their descent from Adam. Oförenlig med Humanismens artikel Humans are an integral part of nature, the result of unguided evolutionary change.
Synen på moralens och etikens ursprungInledningen: (The Conference) reaffirms the civilizing and historical role of the Islamic Ummah which Allah made as the best community and which gave humanity a universal and well-balanced civilization, in which ... knowledge is combined with faith, and to fulfill the expectations from this community ... to provide solutions for all chronic problems of this materialistic civilization. Artikel 10: Islam is the religion of true unspoiled nature. Oförenliga med Humanismens artikel Ethical values are derived from human need and interest as tested by experience. Likaså oförenliga med värdeliberalismens andra artikel, att människors värderingar formas och utvecklas i och av det samhälle där de lever och verkar. Värderingarna kan inte ses som entydigt givna av naturen, och de förutsätts heller inte vara fastställda av någon högre makt.
Observationer, kommentarer och slutsatserGenomgången i föregående avsnitt har identifierat ett antal punkter där artiklar i CDHRI är oförenliga med liberalismen i allmänhet, med vår preciserade definition av värdeliberalism, eller med den sekulära humanismen. Man måste förutsätta att detta inte är någon fullständig inventering av skillnader mellan islam och liberalism, men den kan vara användbar som en första etapp. De identifierade punkterna innehåller heller inte några överraskningar, utan de torde bekräfta vad som eljest är känt. Den här deluppgiften i vårt långsiktiga arbete syftade heller inte till att hitta några nyheter, utan till att redan från början säkerställa att det finns tydliga referenser till identifierade åsiktsskillnader. Här följer nu en diskussion av några påtagliga problemområden.
Hänvisningarna till sharíaArtikel 25 i CDHRI hänvisar till sharía som referens för att klargöra eventuella återstående frågor vid läsningen av dokumentet, vilket kan vara naturligt. Artikel 24 är mer problematisk ur vår synpunkt eftersom den måste förstås som att de friheter och rättigheter som anges i dokumentet alltid begränsas av sharía. Detta har betydelse till exempel i artikel 5b som ju säger att The society and the State shall remove all obstacles to marriage and facilitate it, ... Islams förbud mot äktenskap mellan en icke-muslimsk man och en muslimsk kvinna ingår i sharía och måste betraktas som ett "obstacle to marriage". Detta är alltså ett exempel på hur sharía får begränsa friheter och rättigheter. Alternativt kunde man ju tänka sig en tolkning där samhället och staten ska ompröva sharía på denna punkt, men det är väl knappast avsikten med artikel 5b. Ett annat exempel på hur sharía får inskränka generella friheter förekommer i punkterna om informationsfrihet i artikel 22.
Synen på statens uppdrag och befogenheterOvan refererades ett antal punkter där Kairodeklarationen gör uttalanden om statens uppdrag och befogenheter. Dessa kan självklart bara ses som några exempel på det området, eftersom deklarationen i första hand behandlar individers rättigheter och skyldigheter, och frågan om statens uppdrag är marginell. Dessa punkter är därför bara intressanta för vad de säger, och inte för vad de inte säger. Någon jämförelse med synen på staten inom liberalismen visar sig därför inte möjlig. Två av punkterna i deklarationen berör statens ansvar för integritetsfrågor, nämligen att staten ska "protect him from arbitrary interference", och att den ska "protect one's body and burial place from desecration". Man måste dock ställa sig frågande till om dessa uppdrag verkligen är realistiska. Uppdraget att "remove all obstacles to marriage" har redan kommenterats. Övriga punkter avser så kallade positiva rättigheter för individen, alltså punkter där "staten och samhället" ges ansvar för att garantera vissa förmåner vilka ses som mänskliga rättigheter. Här ingår "work", "a decent living", "food, clothing, housing, education, medical care and all other basic needs", liksom även "the welfare" för hela ens familj. Man måste förvånas över omfattningen på denna lista, men den kanske avspeglar förhållanden i några länder med stora oljeinkomster där staten verkligen kan tänkas stå för alla dessa tjänster. I alla andra länder är dessa punkter orealistiska. Deklarationen går inte in på frågan om vilka individer som ska omfattas av "statens" ansvar på detta område. Avser det till exempel dem som är medborgare i staten i fråga, eller de personer som befinner sig på statens territorium vid aktuell tidpunkt? Vilken tolkning man än gör kommer det ändå att vara ett mycket stort antal människor som aldrig kan få del av dessa rättigheter. På samma sätt är det oklart vad som ska menas med "samhället" i detta sammanhang.
Avslutande kommentarerDenna granskning av Kairodeklarationen utgick från den valda frågeställningen om det kan finnas grenar eller tolkningar av islam som är väl förenliga med politisk liberalism och med demokrati i västerländsk bemärkelse. Den utgick vidare från tanken att vi först borde pröva om det kan finnas något särskilt representativt uttalande om var islam står i viktiga frågor i detta sammanhang, vilket kunde användas som ett första steg i arbetet. Genom dess starka formella ställning var det naturligt att granska Kairodeklarationen ur denna synpunkt. Slutsatsen från denna granskning är väsentligen negativ eftersom vi inte har kunnat identifiera några väsentliga bidrag därifrån som kan belysa vår primära frågeställning. Det fortsatta arbetet kommer därför att inriktas på att granska olika arbeten om muslimsk politisk filosofi, med visst företräde för författare som har ställning som naturliga och välkända auktoriteter, men utan att utesluta ett intressant arbete enbart för att författaren skulle vara mindre känd.
Referenser 2
pan-16022 Cairo Declaration on Human Rights in Islam / English translation.
red-194 En värdeliberal grundsyn. Utvidgad och reviderad version.
red-164 Samhällsgrundande värderingar och förhållningssätt.
pan-16014 Humanist Manifesto III.
red-206 Värdeliberalismen, den sekulära humanismen, och religiöst grundade moraluppfattningar.
pan-1920 nil.
pan-15987 Three theological attempts to relate Islam to modernity.
pan-16023 Essential Differences in Human Rights in the two Declarations.
red-012 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och dess relation till islams motsvarighet.
pan-16013 Definitions of Humanism.
|
Författare: Erik Sandewall Publicerande websajt: Artikelnummer: Publiceringsdatum: Senaste uppdatering: Ansvarig utgivare:
| ||
Länk till denna artikel: www.argumentochfakta.se/artiklar/207/kairodeklarationen-manskliga-rattigheter.html |