Granskningar av Argument och Fakta

i samband med ideologier och religioner

Sveriges Unga Muslimer och kriterierna för statligt stöd

Föreningen Sveriges Unga Muslimer (SUM) har under en följd av år sökt och fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för sin ungdomsverksamhet. När motsvarande ärende behandlades i december 2016 avslog emellertid MUCF deras ansökan. SUM överklagade beslutet, och i oktober 2017 tog Förvaltningsdomstolen ett beslut med innebörden att de skäl som MUCF anfört inte varit tillräckliga för avslag, vilket innebär att ärendet återvisas till MUCF för förnyad prövning.

Jämsides med denna formella handläggning har det förekommit ett antal artiklar och debattinlägg som talat för eller mot ett fortsatt stöd. Avsikten med den här artikeln är inte att ta ställning i denna sakfråga, utan istället att granska de argument som anförts från de olika intressenterna i frågan.

Principiell utgångspunkt

Som referensram vid granskningen av inläggen vill jag identifiera tre viktiga typer av skäl som kan motivera ett avslag på en ansökan med hänsyn till sökandens tidigare verksamhet, eller alternativt motivera återkrävande av ett tidigare utbetalat anslag.
Typ 1: Vanskötsel av ekonomi eller rapporteringskrav i samband med tidigare anslag;
Typ 2: Tidigare anslag har inte använts för det ändamål som angivits i den ansökan som det anslaget avsåg, utan för andra ändamål utan föregående godkännande av ändringen;
Typ 3: Sökandens verksamhet eller de huvudansvariga för det nya projektet har en ideologisk eller moralisk karaktär som gör att ett anslag inte bör komma i fråga.

Med 'sökanden' avses då genomgående den sökande organisationen. Den första typen har av MUCF angivits som ett av skälen för avslaget, men jag kommer inte att diskutera det vidare utan begränsa mig till typerna 2 och 3.

Skäl som framförts för avslag

Enligt artikel i Aftonbladet (ref. pan-5952) motiverar MUCF avslaget på följande sätt:

Sveriges Unga Muslimer får avslag för att de bedriver en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.

"Det har handlat om individer som uttryckt sig på sätt som inte är förenligt med förordningens syfte men också om kopplingar till andra organisationer som kan betraktas som icke förenliga med demokratins idéer, exempelvis till Muslimska brödraskapet", skriver MUCF i sin bedömning.

Denna motivering faller alltså under typ 3 ovan. Både i Förvaltningsdomstolens utslag och i ett separat debattinlägg (pan-5957) uttrycks att MUCF:s motivering inte nödvändigtvis var felaktig, men att den var otillräckligt underbyggd och skulle behöva konkretiseras ytterligare.

Ett antal debattörer har framfört skarp kritik mot SUM som pekar i samma riktning som MUCF:s motivering; se referenserna pan-3512, pan-5955 och pan-5953.

Skäl som framförts till stöd för SUM

Vid granskning av de argument som framförts till stöd för SUM i detta ärende är det naturligt att först gå till SUM:s egna yttranden. Det som förefaller finnas på nätet är tyvärr endast SUM:s pressmeddelande (pan-5942, odaterat). Där säger föreningen:

... MUCF hävdar att vårt förbund inte är förenlig med demokratins idéer och motiverar beslutet med konspiratoriska debattartiklar som underlag. Dessa artiklar är dessutom felaktiga och befäster islamofobiska föreställningar. ... Dessutom har myndigheten inte varit i kontakt med oss och därmed inte gett oss någon möjlighet att besvara dessa allvarliga anklagelser.

Det kan vara en rimlig invändning att SUM borde ha fått möjlighet att besvara kritiken i de nämnda artiklarna. Samtidigt är det dock anmärkningsvärt att SUM inte har gjort några märkbara försök i andra sammanhang att besvara den ofta förekommande kritiken mot deras verksamhet. De har ingen fungerande webbplats, annat än för ovannämnda pressmeddelande, och en Googlesökning efter artiklar om SUM ger inga träffar på artiklar från SUM själva.

I en intervjuartikel på Sveriges Radios webbplats säger SUM:s ordförande Rashid Musa att SUM inte har några kontakter med Muslimska Brödraskapet. Detta förefaller dock inte trovärdigt om man tar del av annan information om de två organisationerna.

Även i övrigt är argumentationen svag. SUM skriver att artiklarna är "felaktiga" och "konspiratoriska" men har inte gett några argument för detta i något synligt sammanhang. Om det är så att de "befäster islamofobiska föreställningar" så är dessa konsekvenser naturligtvis beklagliga, men irrelevanta. Det viktiga är om artiklarna har rätt eller fel i sak.

Istället måste man undra om inte SUM har fastnat i ett tänkande där varje kritik av deras verksamhet upplevs som "islamofobi" och därför kan avfärdas som irrelevant. Det är isåfall ett tänkesätt som bidrar till isolering från det omgivande samhället, och som väsentligt försvårar det kulturella närmande som rimligen måste vara en målsättning för MUCF.

Även andra som uttalat sig till stöd för SUM använder liknande tongångar i sin argumentation. Antirasistiska Akademin (ARA) skriver (pan-5959):

MUCF:s beslut grundar sig i godtyckliga underlag med en politisk agenda att misskreditera muslimer generellt och föreningen SUM i synnerhet.

ARA ger inga skäl för förekomsten av någon sådan agenda. Gemensamt för SUM och ARA är alltså att de argumenterar genom misstänkliggörande av motparten istället för med sakargument.

Social Forum (dvs. Forum Idéburna organisationer med social inriktning) har i artikeln pan-5954 gjort en noggrann granskning av MUCF:s handläggning av ärendet ur förvaltningssynpunkt. Man har haft kontakt med MUCF för att begära fram underlaget till beslutet. Det starkaste argumentet i kritiken tycks vara att MUCF har använt Magnus Norells utredning "Muslimska Brödraskapet i Sverige" som en väsentlig del av beslutsunderlaget, men denna ska ha tillförts ärendet på ett sent stadium och sökanden har inte givits möjlighet att framföra sina invändningar mot detta material.

Det är svårt för en utomstående att bedöma denna kritik. MUCF uppger att de haft möjlighet att ta del av innehållet i Norells utredning innan den blivit officiell, och före beslutet. Dess innehåll har därför kunnat användas som beslutsunderlag men inte kunnat sändas till sökanden för kommentarer. Social Forums generalsekreterare Göran Pettersson hävdar att detta förfaringssättet utgör ett brott mot förvaltningslagen. Jag har inte möjlighet att bedöma detta påstående, men även om man bortser från legaliteten kan man nog tycka att MUCF borde ha haft mer dialog med sökanden i en så politiskt känslig fråga.

Sammanfattningsvis finns alltså en skarp kritik mot MUCF:s handläggning av detta ärende, och därigenom ett stöd för Förvaltningsdomstolens beslut att återvisa ärendet till MUCF för förnyad prövning. Men samtidigt har det inte framförts eller framkommit några argument som visar att beslutet varit felaktigt i sig.

Andra aspekter på kriterierna för beslut

Som det har framgått av denna genomgång har argumenten runt MUCF:s beslut genomgående handlat om kriterier enligt typ 3 i ovanstående indelning. Ett exempel på hur typ 2 skulle komma ifråga är om en organisation söker medel för att öka kontakter och förståelse mellan muslimer och andra svenskar, men sedan istället använder pengarna för att förstärka den egna gruppens muslimska identitet och uppmuntra dess separation från samhället i övrigt. En sådan verksamhet är inte på något sätt olaglig i sig, men den skulle helt avvika från den avsedda användningen av anslaget. Om och när samma organisation söker förnyat anslag borde den gjorda avvikelsen kunna utgöra skäl för avslag.

I det aktuella fallet finns det inga uppgifter om att MUCF har gjort någon saklig granskning av SUM:s verksamhet på tidigare anslag för att utvärdera måluppfyllelse eller överensstämmelse med fastställda planer. Principiellt sett borde detta alltid göras, för alla slag av sökande. Det man får veta om SUM:s och andra muslimska organisationers verksamhet ger inte skäl för något undantag från denna huvudregel.

Tillämpning av beslutskriterier av typ 3

I det aktuella fallet har MUCF:s beslut om avslag uppenbarligen dikterats av hänsynstaganden av typ 3 ovan. Kritiken mot deras beslut har i stor utsträckning gällt den formella hanteringen av ärendet, men man har också ifrågasatt om MUCF har kompetens för att göra denna bedömning. Må så vara, men då måste man också fråga om det ska ingå i MUCF:s uppgifter att göra sådana bedömningar och att ha kompetens för detta. En alternativ lösning vore att man inrättade ett särskilt tillsynsorgan som hade som uppgift att göra sådana bedömningar, och som kunde ge beslutsunderlag för flera myndigheter och för flera slags ärenden. Det borde vara rationellt att samla denna kompetens på ett ställe, och det skulle också innebära att varje organisation kunde utvärderas en gång för alla, istället för i varje ärende där frågan om deras lämplighet kommer upp.

Refererade artiklar

pan-5952    Muslimsk organisation blir av med statligt miljonstöd.
Jonathan Jeppsson + 2 i AB, 2016-12-19.

pan-5957    MUCF bör förklara sitt avslag till Sveriges unga muslimer.
Karen Austin i Feministiskt perspektiv, 2017-05-09.

pan-3512    Rätt att Sveriges unga muslimer förlorar stöd.
Ledare i Expressen, 2016-12-19.

pan-5955    Äntligen ryker statsbidraget till Sveriges Unga Muslimer.
Bawar Ismail i GD, 2016-12-19.

pan-5953    Sveriges Unga Muslimer förlorar miljonbidrag!.
Mohamed Omar i DGS, 2016-12-28.

pan-5942    Pressmeddelande m.a.a. MUCF avslagit Sveriges Unga Muslimers ansökan om statsbidrag.
i SUM:s webbplats, 2017-.

pan-5959    ArA fördömer statens godtyckliga beslut att neka bidrag till Sveriges Unga Muslimer.
Adrián Groglopo + 7 i My Newsdesk, 2016-12-28.

pan-5954    MUCF pekar ut organisation som odemokratisk -- utan bevis.
Göran Pettersson i Socialforum, 2017-04-19.