Granskningar av Argument och Fakta

i samband med ideologier och religioner

Den asymmetriska ideologiska konflikten
mellan Västerlandet och Islam

Med asymmetrisk krigföring avses krigföring där de deltagande sidorna använder olika metoder för strid. Den här artikeln ska istället behandla ett fall där de motsatta parterna i sig har olika struktur och karaktär. Det är därför vi beskriver det som en asymmetrisk konflikt. Vidare är det här fråga om en konflikt som nu i första hand har ideologisk karaktär, och som bara i begränsad utsträckning utkämpas med militära medel.

Närmare bestämt gäller det den månghundraåriga konflikt som tidigare utkämpades mellan kristenheten och den muslimska världen med deras respektive värderingar och tänkesätt, och där den förstnämnda sidan nu har ombildat sig till en kombination av två väsensskilda delar. Den västerländska politiska ideologin utgör den ena delen; den innefattar demokrati, politisk liberalism, nationalstatens principer, och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Sekulariserad kristendom och judendom utgör den andra delen, varvid 'sekulariseringen' av respektive religion avser att den avstår från att agera som en del av statsmakten, och att den begränsar sig till att agera inom de ramar som staten fastställer.

Ombildningen av kristenheten har helt enkelt bestått i att göra åtskillnad mellan kyrka och stat. Det som här ska diskuteras är den situation som uppstår när den ena sidan i konflikten ombildar sig på detta sätt, och den andra inte gör det. Den muslimska sidan i konflikten kan erbjuda en helhetslösning som innefattar lösningar på både religiösa och politiska frågor. Den andra sidan kan inte erbjuda något motsvarande, utan där finns en ideologi för de politiska frågorna vilken kan kombineras med ett fritt val av religion. I princip, och så länge man väljer en religion som är sekulariserad i nämnd bemärkelse.

Vardera alternativet är i princip hållbart och ska inte behöva innehålla några motsägelser. Problemet uppstår när dessa två sidor ska mötas något slags debatt eller annan ideologisk kraftmätning. Den västerländska sidan har då ett allvarligt handikapp eftersom dess två delar eller 'flanker' inte har förmåga att agera tillsammans. Islam företräds av organisationer som har stora resurser och som effektivt kan propagera för dess sammanhängande budskap, men motsvarande saknas på den västerländska sidan. Statliga och mellanstatliga organisationer i väst kan verka för demokrati och för mänskliga rättigheter, men det är både principiellt och praktiskt omöjligt för dem att inkludera religiösa frågor i samma diskurs.