Liberal åskådning

Frihet, öppenhet, solidaritet

Grundprinciper för mångfaldsliberalism

Detta dokument innehåller ett utdrag ur en tidigare, längre artikel med titeln "Den ideologiska grunden för mångfaldsliberalism". Här presenteras endast den centrala delen av den tidigare artikeln, nämligen en lista på tjugofyra punkter eller "teser" som utgör grunderna för mångfaldsliberalism. Det som framförallt har utelämnats från den längre artikeln är dess inledande del där ingående begrepp definieras, och behovet av ideologi i detta sammanhang definieras. Vidare utelämnas dess avslutande avsnitt som beskriver välfärdsliberalism, varmed avses ett förhållningssätt som kan ses som en motsats till mångfaldsliberalism.

Mångfaldsliberalism är baserad på politisk liberalism och på det demokratiska samhällets principer, och ställer sig positiv till kulturell mångfald i samhället. Den betonar betydelsen av samhällets värderingar och av lag och rätt i det sammanhanget, och framhåller att det inte räcker med att välfärdssamhällets resurser kan användas för att lösa eventuella problem i samband med mångfalden.

I den definition som nu följer avser teserna 1 till 10 allmänpolitiska teser, teserna 11 till 14 avser grundläggande mångfaldsliberalism, och teserna 15 till 24 avser principer för nationen. Hela följden av teser fram till tes nummer 24 betecknas mångfaldsnationalism.

Allmänpolitiska teser

Under denna rubrik förtecknas teser som är tillämpliga även i kulturellt homogena samhällen, och som alltså inte är knutna till problematik i samband med kulturell mångfald.

Politisk liberalism och socialliberalism

GL-1. Ett samhälle bör organiseras som en församling av fria individer som var och en åtnjuter friheter och rättigheter men samtidigt måste acceptera vissa skyldigheter. Friheterna får inte utövas så att de inkräktar på andra människors friheter och rättigheter.

GL-2. För att liberalismen ska fungera i praktiken behövs det en rättsstat med dennas självklara innehåll i form av lagar och rättsväsen. Etableringen av en sådan rättsstat medför i sig vissa inskränkningar i individernas frihet, eftersom friheten inte kan sträckas så långt att den ger rättighet att omintetgöra staten eller hindra dess funktion. Lagarna ger därvid ett konkret uttryck för hur man vill avväga friheter, rättigheter och skyldigheter.

GL-3. De grundläggande friheter och rättigheter som liberalismen i sig hävdar kan kompletteras med ett antal ytterligare mänskliga rättigheter av social karaktär. Man har då tagit steget till socialliberalism.

GL-4. På samma sätt som den grundläggande liberalismen förutsätter en rättsstat för att kunna fungera så förutsätter socialliberalismen en motsvarande funktion i staten -- en välfärdsstat -- som kan förse medborgarna med de tillagda sociala rättigheterna.

Dessa fyra teser används också i definitionen av välfärdsliberalism.

Värderingar och en fri press

ML-5. Den laglydnad som är viktig i en rättsstat kan inte åstadkommas enbart med hjälp av lagar och polismakt, utan det krävs också att det finns gemensamma värderingar i samhället som reglerar det man inte kan lagstifta om, och så att lagarnas efterlevnad i huvudsak är spontan. Dessa värderingar benämns som samhällsgrundande. Samtidigt måste det också finnas ett fungerande och trovärdigt rättssystem som ytterst kan garantera efterlevnaden av lagarna.

ML-6. En fri press i vid bemärkelse (inklusive nya typer av media) är ett viktigt redskap för att vidmakthålla och vidareutveckla de samhällsgrundande värderingarna och respekten för dessa.

Staten

ML-7. Staten har två huvudtyper av uppgifter, nämligen rättsstat och värdegemenskap enligt tes GL-2 och ML-5, och välfärdsstat enligt tes GL-4. Bägge dessa uppgifter är viktiga, men frågan om rättsstaten inklusive värdegemenskapen är den som kräver mest uppmärksamhet i dagens läge.

Kommentar: Detta är ett exempel på hur teserna i en ideologi kan innehålla aspekter av verklighetsbeskrivning, och även en bedömning av förhållanden i verkligheten. De behöver alltså inte begränsas till normativa uttalanden.

ML-8. För att staten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt föregående punkt måste den ha kontroll över sitt territorium och sina gränser, och över den lagstiftning som ska gälla inom dess territorium.

Statens förhållningssätt till andra stater och till deras medborgare

ML-9. Staten och dess medborgare ska bemöta andra stater och deras medborgare med respekt och generositet.

ML-10. Om det på statens territorium finns statslösa personer, eller medborgare i andra stater vilka inte kan eller vill garantera dessa personers mänskliga rättigheter, då ska dessa personer ges tillgång i rimlig utsträckning till rättigheter enligt tes GL-2 och GL-4. Staten har dock alltid moralisk rätt att besluta gränserna för i vilken utsträckning den ska tillgodose sådana behov.

Mångfaldsliberalism

Mångfald av kulturella gemenskaper

Med begreppet värdegemenskap inom ett ämne avser vi en grupp av personer vilkas förhållningssätt till ämnet liknar varandra tillräckligt mycket och vilka därför har ett fortgående meningsutbyte om sina förhållningssätt.

Med en kulturell gemenskap menar vi en värdegemenskap som har ett gemensamt förhållningssätt ur etnisk, religiös, politisk eller annan idémässig synpunkt. Här ingår alltså till exempel religiösa samfund, etniska gruppers organisationer, och politiska partier, vanligen också fackliga organisationer.

Med mångfald i ett samhälle menar vi en situation där det finns ett flertal kulturella gemenskaper i detta samhälle. Vid behov kan det förtydligas som "kulturell mångfald".

ML-11. En grundläggande värdering för samhället är att vara positiv till kulturell mångfald. Det som nämnts i teserna GL-2, GL-4 och ML-5 är särskilt angeläget i ett sådant samhälle, och i en situation där mångfalden ökar. Tes GL-2 och ML-5 blir viktiga eftersom man får ett ökande behov av explicita regler och värderingar för att samlevnaden mellan olika kulturella grupper i samhället ska fungera så bra som möjligt. Dessa regler och värderingar behövs också för att hantera de situationer som uppstår när de nyanlända kommer från samhällen där helt andra regler och värderingar råder, vilket naturligen leder till kulturkrockar som måste lösas på ett bra sätt.

Därtill får även tes GL-4 en särskild vikt eftersom nya invånare i staten ofta har särskilda behov av välfärdsstatens resurser.

ML-12. Det finns ett antal viktiga värderingar i samband med mångfald i samhället. En första uppsättning av sådana samhällsgrundande värderingar redovisas i den separata artikeln "Mångfaldsliberalism och dess alternativ" och innefattar följande: Uppslutning (kring den gemensamma nationen), Ömsesidighet och erkänsla, Assimilationsfrihet, och Avståndstagande från religionism. Fler sådana värderingar kan identifieras senare.

Det är viktigt att de kulturella gemenskaperna i ett samhälle med mångfald förstår och respekterar varandras förhållningssätt, särskilt i sådana avseenden som inte är samhällsgrundande. Alla parter i samhället bör bidra till detta.

Statens förhållningssätt till normativa gemenskaper

En kulturell gemenskap sägs vara normativ om den har teser som föreskriver vad dess medlemmar får och inte får göra. Sådana teser kallar vi för normer. En normgivare är en medlem av en normativ gemenskap vars roll är att inskärpa gemenskapens normer hos medlemmarna, både som allmänna principer och genom ställningstaganden i specifika fall.

Följande gäller för normativa gemenskaper.

ML-13. Om en norm i en normativ gemenskap motsäger statens lagar eller värderingar så är det de senare som gäller. Ingen kan åberopa t.ex. samvetsfrihet, religionsfrihet eller medlemskap i en normativ gemenskap för att hävda en rätt att avvika från gällande lag som beslutats på demokratisk väg.

ML-14. En normgivare i en normativ gemenskap har inte rätt att uppmana den egna gemenskapens medlemmar att bryta mot det förhållningssätt som gäller i staten.

Formuleringarna för tes ML-13 och ML-14 är preliminära och behöver diskuteras vidare, förklaras och kompletteras. Detta görs i ett separat dokument.

Mångfaldsnationalism

Mångfaldsnationalism är en påbyggnad på mångfaldsliberalism. Dess definition använder därför de ovan beskrivna teserna och lägger till några ytterligare.

Nationen som en värdegemenskap

ML-15 Med begreppet nation avses en värdegemenskap som har samhällsgrundande värderingar av det slag som nämns i tes ML-5, och vilken har inrättat eller vill inrätta en stat på den grunden. En så inrättad stat kallas för en nationalstat. Dess värderingar definierar nationens identitet både i ett nuläge och över tid, samtidigt som de normalt förändras gradvis över tiden för att bäst möta nya förhållanden och insikter.

ML-16. I en nationalstat ska alla medborgare som omfattar de samhällsgrundande värderingarna betraktas som medlemmar av nationen och som likvärdiga i det avseendet. Ingen får mot sin vilja och utan giltig anledning uteslutas ur den värdegemenskap som utgör nationen. Samtidigt måste staten acceptera att det kan finnas medborgare som uttryckligen och av fritt val meddelar att de inte accepterar de samhällsgrundande värderingarna. De är likväl medborgare men deras val är giltig anledning till att de inte ska anses ingå i nationen.

ML-17. Den av nationen skapade nationalstaten ska vara en demokratisk stat, vilket innebär att alla vuxna medborgare har rättighet att delta i hur beslut fattas. Detta gäller även för medborgare som valt att inte ingå i nationens värdegemenskap.

ML-18. Alla personer som uppehåller sig på statens territorium ska kunna utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter. När det gäller rättigheter och förmåner i vidare bemärkelse har dock staten moralisk rätt att göra inskränkningar enligt några naturliga kriterier. Häri ingår att kunna göra skillnader mellan medborgare och icke-medborgare, eller särskilda inskränkningar för medborgare som valt att inte ingå i nationen.

ML-19. I linje med synen på nationen som en värdegemenskap är det viktigt att det inom nationalstaten finns funktioner (till exempel en fri press) som kan påtala situationer där nationsgrundande värderingar inte har respekterats och skapa en diskussion om detta. Lika viktigt är det att det där finns utrymme för en öppen diskussion där olika synsätt i icke samhällsgrundande frågor får mötas och påverka varandra.

Värnande av nationens funktionsduglighet och långsiktiga fortlevnad

ML-20. En nation är i sig en kulturyttring som har ett egenvärde, och en av uppgifterna för en nationalstat är att agera så att dess långsiktiga existens inte äventyras.

ML-21. Nationalstaten har framförallt tre resurser som är nödvändiga för dess långsiktiga existens, nämligen dess territorium, dess nationalspråk, och dess värdegemenskap. Omvårdnaden om dessa resurser måste därför ha högsta prioritet.

ML-22. När staten utför sina uppgifter enligt tes GL-2 och GL-4 uppkommer det regelbundet frågor om hur långt dessa åtaganden gentemot medborgarna ska sträckas. I sådana fall är det viktigt att kortsiktiga behov inte ges så stor vikt att långsiktiga behov eftersätts allvarligt, eller att statens funktionsduglighet kan komma till skada.

ML-23. Vid behandling av ansökningar eller önskemål om inresa, uppehållstillstånd eller medborgarskap från medborgare i andra stater har nationalstaten moralisk rättighet och skyldighet att tillse att dess grundläggande resurser, eller dess förmåga att utföra sina grundfunktioner enligt punkt GL-2, GL-4 och ML-6, inte ska utsättas för risk på kort eller lång sikt. Med resurserna avses främst statens territorium och dess värdegemenskap.

ML-24. Vad gäller medborgare som klargjort att de inte delar de samhällsgrundande värderingarna får man normalt förutsätta att sådana personer utgör en liten minoritet. Det betyder att alla viktiga beslut i staten kommer att ske i enlighet med den grundande nationens värderingar. Om det emellertid skulle inträffa att staten genom sina demokratiska beslutsmekanismer kommit att fatta beslut som varaktigt skulle ändra statens karaktär bort från dessa värderingar så har den grundande nationen och dess företrädare moralisk rättighet och skyldighet att ingripa, och att tillse att staten återigen realiserar grundarnationens värderingar.

Avslutande kommentar

Den längre artikeln "Den ideologiska grunden för mångfaldsliberalism" publicerades 2017-02-16 på denna webbplats. Det här utdraget ur artikeln publicerades 2017-10-07, och samma dag gjordes några mindre ändringar i den längre artikeln. Vid eventuella oklarheter i ovanstående teser hänvisas till den fullständiga artikeln.