Granskningar av Argument och Fakta

i samband med ideologier och religioner

Granskning av uttrycket 'Alla människors lika värde'
och dess engelska motsvarighet

I dagens Sverige räknas det som en självklarhet att man ska "tro på alla människors lika värde". Det är inte många som vill gå ut och säga att de inte delar den värderingen, eller som vill ifrågasätta den öppet. Däremot används uttrycket ofta för ett avståndstagande, i formuleringar som "de tror inte på alla människors lika värde".

Samtidigt finns det en begränsad grupp dissidenter som tar avstånd från användandet av detta uttryck, till exempel för att man anser att det överanvänds och att det är för oprecist. En ytterligare kritik har varit att det skulle utgöra en felöversättning av den engelska text som det oftast uppges komma från, nämligen artikel 1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

I den här artikeln ska jag bredda resonemanget till att beakta hela texten i den nämnda deklarationen, istället för att enbart diskutera översättningen av dess portalparagraf i sig. Det visar sig att detta ger nya perspektiv på frågan och en tredje möjlighet till översättning av portalparagrafen.

Mitt intresse för denna fråga är naturligt eftersom uttrycket förekommer så ofta i den allmänna debatten, men det beror också på att frågan kommer upp inom vårt projekt när vi vill formulera grunden för vår ideologiska inriktning som vi kallar mångfaldsliberalism. I det sammanhanget behöver vi ta ställning till om formuleringen om alla människors lika värde, eller någon annan liknande formulering bör ingå i det som vi väljer som vår grundval.

Denna 'formulering' ska här betecknas som likavärdesprincipen eller kortare, om inget missförstånd kan uppstå, helt enkelt som principen. Innan vi diskuterar dess ordval och betydelse är det lämpligt att först identifiera dess ursprung.

Ett stort antal artiklar och debattinlägg har behandlat denna fråga, och en förteckning över några sådana finns på vår webbplats och är betecknad som Inventering 46 . På den sidan betecknas varje artikel med en registerkod, till exempel pan-5365 och samma koder används här för att referera till artiklarna.

En artikel som särskilt bör framhållas i detta sammanhang är Ingemund Häggs artikel i Tidskrift för politisk filosofi, 2014-3 (pan-5368). Den innehåller en utförlig genomgång av frågeställningarna runt den svenska likavärdesprincipen liksom dess relation till internationella konventioner och deras terminologi, och till svensk lagtext.

Likavärdesprincipens ursprung

I den mån debattinläggen i den här frågan säger något om likavärdesprincipens ursprung är det vanliga att man hänvisar till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (pan-5368, pan-5340, pan-5365, pan-5344). Dess första artikel lyder som följer i den engelska originaltexten (pan-5367):

All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

Den officiella svenska översättningen lyder så här (pan-5366):

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Ett antal skribenter har invänt mot denna översättning och hävdat att "dignity" bör översättas som "värdighet" och inte som "värde". Mer om detta senare. Jag vill dock se denna fråga som steg två i analysen. Om man motiverar likavärdesprincipen med en hänvisning till FN-deklarationen bör man först ägna uppmärksamhet åt den engelska originaltextens betydelse. Detta är snarast en självklarhet när man arbetar med översättningar, och särskilt om det föreligger några oklarheter bör det vara originaltexten som gäller.

Ibland omnämns dock en annan grund för likavärdesprincipen, nämligen Kap. 1 § 2 i regeringsformen i den svenska grundlagen av 1974 (pan-5368). Denna paragraf lyder:

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Denna grund nämns till exempel i pan-5344. Om man ser detta som den giltiga grunden för principen ur svensk synpunkt så är det självklart lagtexten och dess förarbeten som man ska utgå från för att avgöra eventuella oklarheter. Eftersom analysen blir så olika i de två fallen kommer jag att behandla dem var för sig och i separata avsnitt eller artiklar.

Även andra ursprung har nämnts ibland, till exempel att denna princip skulle vara en självklar konsekvens av det kristna kärleksbudskapet eller dess 'gyllene regel'. Jag ska dock inte behandla de alternativen här.

Den engelska originaltexten för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Rättighetsdeklarationen utarbetades av en kommitté under ledning av Eleanor Roosevelt och med engelska som dess originalspråk. I originalversionen är det framförallt tre ord i artikel 1 som man kan vilja se preciserade, nämligen 'free', 'dignity', och 'rights'. Av dessa kan emellertid deklarationens fortsatta text direkt uppfattas som en precisering av vad signatärerna avser med 'free' och 'rights', vilket framgår redan av artikel 2. Ordet "free" eller "freedom" och ordet "right" återkommer i många av artiklarna, antingen var för sig eller tillsammans. Däremot ger inte artiklarna någon konkret vägledning till vad som ska anses ingå under 'dignity', även om ordet nämns i en av artiklarna (artikel 22). En del av det som behandlas i några andra artiklar kan också tänkas ingå.

Det blir därför nödvändigt att först gå till allmänna språkliga källor för att försöka belysa hur ordet 'dignity' ska tolkas. Tyvärr ger dessa inte något tydligt svar. Den engelska wikipedia skriver till exempel under uppslagsordet 'dignity' och om detta ord:

However, it is rarely defined outright in political, legal, and scientific discussions. International proclamations have thus far left dignity undefined, and scientific commentators, such as those arguing against genetic research and algeny, cite dignity as a reason but are ambiguous about its application.

Webster's New Collegiate Dictionary (1975) anger tre huvudsakliga betydelser:

(1) The quality or state of being worthy, honored, or esteemed;
(2) High rank, office or position;
(3) /ålderdomligt/
(4) Formal reserve of manner or language.

Termen 'dignity' har direkta motsvarigheter i romanska språk, och som ett exempel kan nämnas att Le Robert pour tous (1994) definierar 'dignité' som

Le respect que mérite qqn, qqch

alltså "den respekt som tillkommer någon eller något". Denna mycket koncisa definition är helt i linje med den i Webster's.

Användningen av dessa äldre ordböcker har fördelen att det kommer närmare den tid då deklarationen formulerades. Om man går vidare till dagsaktuella källor på nätet framkommer ändå en bild av att ordet 'dignity' nu har två någorlunda skilda betydelser. Där finns en traditionell betydelse som uttrycker formell status och ett motsvarande beteende ('dignified'), men också en betydelse som betecknar en persons fysiska och sociala integritet.

Som citaten indikerar torde den 'traditionella' betydelsen ha varit vanligast i allmänt språkbruk, medan den integritetsrelaterade betydelsen framförallt har förekommit i etiska och filosofiska sammanhang. På senare år tycks den dock ha fått mer allmän spridning, kanske därför att integritetsfrågorna fått så stor aktualitet. Denna utveckling av ordets betydelse framkommer till exempel när Wikipedia-artikeln för 'dignity' anger fyra sätt på vilket denna kan kränkas, nämligen 'humiliation', 'objectification', 'degradation' och 'dehumanization'.

För enkelhetens skull, om än något inkorrekt ska jag benämna dessa som den 'äldre' respektive den 'nyare' betydelsen. I princip kan man säga att den äldre betydelsen är tillämpbar på enstaka personer vilkas 'dignity' är stark och inte ifrågasätts, medan den nyare betydelsen innebär att alla människor har rätt till 'dignity' men att den kan kränkas vilket gör att man förlorar i 'dignity'.

Det finns en annan intressant aspekt av formuleringen i artikel 1, 'born free and equal in dignity and rights'. Om man läser den bokstavligt så säger den ju inte att alla människor har fullständig 'dignity' och fullständiga 'rights'. Istället säger den att alla människor har dessa i samma utsträckning. Detta förefaller orimligt, särskilt om man läser det tillsammans med formuleringarna i deklarationens 'preamble'. I denna sägs att deklarationens artiklar utgör målsättningar och att alla stater förbinder sig att verka för att deklarationen genomförs, om än successivt. Detta skulle innebära att alla stater måste genomföra 'dignity' och 'rights' i samma hastighet, och om någon stat såg möjlighet att gå snabbare fram så måste den vänta så att alla andra hinner med.

Detta kan uppenbarligen inte vara författarnas eller signatärernas avsikt, men vad tjänar då artikel 1 för ändamål? Ingemund Hägg skriver i ovannämnda artikel följande om begreppet 'dignity' i detta sammanhang:

Den bestämning av detta begrepp som jag här ansluter mig till ska ses just i samspelet mellan värdighet och de mänskliga rättigheter som definieras i FN-förklaringen. Människans värdighet konstitueras just i dessa rättigheter. Det är i dessa rättigheter som människans värdighet får mening, som begreppet implicit eller indirekt faktiskt definieras. Om man så vill är detta svaret på frågan om vad människans värdighet egentligen är.

Jag ansluter mig i princip till hans resonemang men menar att det behöver kompletteras något. Betrakta först det som artikeln säger om att 'all human beings are equal in rights', och notera att många men inte alla av de följande artiklarna deklarerar någon specifik rättighet, som i artikel 16:

Men and women of full age, ... have the right to marry and to found a family.

eller i artikel 18:

Everyone has the right to freedom of thought, conscience and religion; ...

Var och en av dessa artiklar utsäger alltså beträffande en viss rättighet att den gäller för alla människor, och utan någon gradering av i vilken utsträckning den gäller. Det som står i artikel 1 är då egentligen redundant: om nu alla har dessa olika rättigheter utan inskränkning så följer ju direkt att alla har dem i samma utsträckning.

Därför kan artikel 1 kanske ses som en ramformulering vilken på ett övergripande sätt bekräftar det som står i de följande artiklarna vad gäller allas rättigheter. Om man väljer den tolkningen så har det en viktig konsekvens, nämligen att den andra delen av artikel 1, 'all human beings are equal in dignity' borde kunna läsas på motsvarande sätt. Den framstår då som en ramformulering för de av de följande artiklarna som behandlar olika aspekter av 'dignity' i stället för 'rights'. Det skulle till exempel gälla artikel 5:

No one shall be subjected to torture or to cruel, inhuman or degrading treatment or punishment.

och artikel 16 punkt 2:

Marriage shall be entered into only with the free and full consent of the intending spouses.

Därtill kommer att några av de artiklar som använder ordet 'rights' egentligen handlar lika mycket om 'dignity' och inte är begränsade till rättigheter i en juridisk bemärkelse. Sådana artiklar behandlar en 'rättighet till' snarare än en 'rättighet att', eller på engelska 'claim rights' i stället för 'liberty rights'. Detta gäller till exempel artikel 25:

Everyone has the right to a standard of living adequate for the health and well-being of himself and of his family, including food, clothing, housing and medical care and necessary social services.

Dessa observationer leder till tanken att ordet 'dignity' i deklarationens första artikel kunde anses omfatta de fall av 'frihet från' och av 'rättighet till' som nämns i de följande artiklarna. En sådan tolkning stämmer också bra med de exempel på hur 'dignity' kan kränkas som ges i den engelskspråkiga Wikipedia-artikeln om detta ord:

Some of the practices that violate human dignity include torture, rape, social exclusion, labor exploitation, bonded labor, and slavery.

Both absolute and relative poverty are violations of human dignity, although they also have other significant dimensions, such as social injustice. --- Relative poverty --- is a violation because (it) results in subtle humiliation; social rejection; marginalization; and consequently, a diminished self-respect.

Another example of violation of human dignity, especially for women in developing countries, is lack of sanitation. Having no access to toilets leaves currently about 1 billion people of the world with no choice other than to defecation in the open, which has been declared by the Deputy Secretary-General of the United Nations as an affront to personal dignity.

De första två exemplen har direkta motsvarigheter i artikel 5 respektive 25.

Detta resonemang kan sammanfattas som att 'dignity' är det övergripande begreppet och att det realiseras genom ett antal utsagor av typerna 'frihet att', 'rättighet att', 'rättighet till' och 'frihet från'. Många av dessa manifesteras genom att orden 'free' och 'right' och deras sammansättningar förekommer i texten för de olika artiklarna.

Inte minst kan denna analys avgöra frågan om vilken av de två tidigare nämnda betydelserna av 'dignity' som egentligen avses, eftersom den klart pekar på den 'nyare' betydelsen. Detta är även en rimlig slutsats i sig. Säkert vill man också att varje människa ska känna sig uppskattad av sin omgivning, vilket den äldre betydelsen refererar till, men denna förhoppning är knappast ett ämne för en rättighetsförklaring.

Immanuel Kants värdighetsbegrepp

Innan vi går vidare till frågan om den svenska översättningen ska vi också kort beröra en annan förekommande tolkning, där man hänvisar till (filosofen) Immanuel Kants distinktion mellan 'värde' och 'värdighet'. För Kant är 'värde' något kvantitativt som man kan ha mer eller mindre av, medan 'värdighet' är kvalitativ vilket betyder att antingen har man den eller så har man den inte.

Om man använder denna karakteristik av begreppet i artikel 1 i rättighetsdeklarationen så ger det en tolkning som i sig är rimlig. Artikeln säger ju att alla människor är 'equal in dignity' vilket betyder att antingen har alla människor värdighet, eller också har ingen det. Rimligen avser signatärerna det förra, så detta blir ett något utstuderat sätt att säga att alla människor har värdighet och detta är en kvalitativ egenskap.

Ett problem med denna tolkning är att den är svår att förena med exemplen på olika slags kränkningar av en persons värdighet. Var finns den distinkta gränsen där en person byter från att ha värdighet till att inte ha värdighet? Ett annat problem kan vara att med denna tolkning bör man för konsekvensens skull även uppfatta 'rättigheter' som ett kvalitativt begrepp, vilket inte är rimligt givet de olika rättigheter som räknas upp i konventionens olika artiklar.

Den svenska översättningen

Efter denna diskussion om originaltexten kan vi återvända till frågan om vad som i denna är en korrekt översättning av 'dignity' till svenska. I befintliga debattinlägg har valet stått mellan 'värde' och 'värdighet'. Ordet 'värde' används i den officiella översättningen, men det har kritiserats med hänvisning till lexika där 'värdighet' anges som översättning av 'dignity'.

Det har ibland hävdats att användning av ordet 'värdighet' vore missledande eftersom det för tankarna till den äldre betydelsen av 'dignity'. Så var kanske ändå mer fallet när översättningen en gång gjordes, och man kan förmoda att detta är skälet till att den svenska (liksom den norska) översättningen istället använder ordet 'värde'. Samtidigt ligger det mycket i den kritik som säger att ordet 'värde' innebär en förvanskning av texten, och även att dess användning har uppmuntrat till ett överdrivet åberopande av likavärdesprincipen. Se till exempel pan-5357.

Det finns dock en ytterligare möjlighet till svensk översättning, nämligen ordet 'integritet'. Den svenska användningen av det ordet motsvarar mycket väl det som ovan nämndes som den nyare betydelsen för 'dignity'.

Mot det förslaget kan man kanske invända att om detta vore rätt översättning så borde det väl ha stått 'integrity' i den engelska originaltexten. Detta är emellertid inte självklart, eftersom 'integritet' på svenska och 'integrity' på engelska inte har motsvarande betydelser, eller i varje fall inte motsvarande huvudbetydelser. Artikeln för 'integrity' i engelsk wikipedia säger till exempel:

Integrity is the qualifications of being honest and having strong moral principles; moral uprightness. It is generally a personal choice to hold oneself to consistent moral and ethical standards.

Artikeln för 'integritet' i svensk wikipedia säger istället:

Integritet är ett begrepp som är knutet till värde och värdighet och avser varje människas oförytterliga egenvärde som person. Rätten till integritet är en mänsklig rättighet som kan avse personlig integritet eller fysisk integritet (kroppslig integritet, genetisk integritet). Rätten till integritet faller inom ramarna för mänskliga rättigheterna och åtnjuter ett grundlagsskydd i den svenska regeringsformen 2 kapitlet 6 paragrafen.

Detta innebär att den citerade betydelsen av det svenska ordet 'integritet' ligger nära den nyare betydelsen av 'dignity'. Det engelska ordet 'integrity' tycks inte alls ha denna innebörd. Det har istället en betydelse som motsvarar en mer traditionell betydelse av det svenska ordet 'integritet'. Denna betydelse har kanske en viss, men isåfall mycket svagare koppling till den äldre betydelsen av 'dignity'.

Enligt det som ovan har refererats om ordet 'dignity' och utifrån deklarationstexten i sig förefaller det som att 'integritet' med den angivna betydelsen mycket väl avspeglar vad som avses med ordet 'dignity' i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Beroende på sammanhanget får 'dignity' återges antingen med 'integritet' eller med 'rätt till integritet'.

Sammanfattningsvis: De båda svenska orden 'värdighet' och 'integritet' har vardera en traditionell och en nyare betydelse. Deras nyare betydelser överensstämmer i stor utsträckning med varandra och med det som (enligt vår analys) avses med ordet 'dignity' i FN-deklarationen. Båda dessa är därför möjliga översättningar av 'dignity'. Inget av dem är idealiskt eftersom 'värdighet' har en traditionell betydelse av ett sätt att föra sig, och 'integritet' har en traditionell betydelse av 'rättrådighet'.

Valet kompliceras ytterligare av att de traditionella och de nyare betydelserna väger olika tungt för olika personer. De som har att göra med 'integritetsfrågor' i sin yrkesroll kan väntas ge större tyngd åt det ordets nyare betydelse.

Vidare gäller att orden 'värdighet' och 'integritet' har litet olika semantisk karaktär. Många skribenter ser värdighet som ett grundläggande begrepp som är grundläggande för rättigheter, och i det fallet är det inte rimligt att tala om en 'rätt till värdighet'. För 'integritet' är förhållandet det motsatta: i vanligt språkbruk är det fullt rimligt att tala om att varje människa har rätt till integritet. Denna fråga om relationen mellan värdighet och rättigheter har diskuterats i tidigare litteratur (...).

Självklart kvarstår också det nu officiella valet av översättning som en möjlig kandidat, alltså ordet 'värde'. Jag tycker dock att det alternativet bör komma i sista hand, framförallt eftersom det har en så tydligt kvantitativ karaktär. Att tala om en människas värde förefaller som ett av sätten att inkräkta på hennes värdighet och integritet.

Vid en sammanvägning av dessa synpunkter kommer jag fram till att den bästa lösningen är att särskilja de två varianterna av 'värdighet' med två skilda ord, och att använda 'integritet' för den variant som avser 'något man har rätt till'. Samtidigt får 'värdighet' ses som den egenskap hos människan som är grundläggande för alla hennes specifika rättigheter. Detta innebär till exempel att integriteten kan kränkas men värdigheten har man kvar, den är inherent.

Med denna lösning borde artikel 1 i FN-deklarationen ges följande fria översättning på svenska:

Alla människor är födda fria och lika i värdighet. De har därför lika vad gäller rätt till integritet och till olika slags friheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Under alla förhållanden leder även den här analysen till att den vanliga devisen "alla människors lika värde" rimligen inte kan motiveras med hänvisning till FN-deklarationen. Den får istället ses som en specifikt svensk doktrin och bör då granskas från den utgångspunkten. Detta får vara ämnet för en separat artikel vilken avses komma som en uppföljning av den här.

I alla fall inte bra, för artikel 22 lyder som nedan och tycks avse dignity i bemärkelsen av integritet...

Nja, värdighet har att göra med hur samhället ser på personen

All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

Everyone, as a member of society, --- is entitled to realization --- of the economic, social and cultural rights indispensable for his dignity and the free development of his personality