Liberal åskådning

Frihet, öppenhet, solidaritet

Den ideologiska grunden för mångfaldsliberalism

(Den här artikeln hade tidigare titeln 'Mångfalden, staten och nationen: första steg i projektet'). Denna artikel beskriver grunderna för ett pågående projekt som heter "Mångfalden, staten och nationen" och som har två huvudsakliga målsättningar. Den första är att studera olika ideologier med avseeende på vad de säger i frågor om kulturell mångfald i samhället, och särskilt frågor om etnisk och religiös mångfald. Då ingår inte bara frågan om hur enskilda människor förväntas förhålla sig i mångfalden (enligt respektive ideologi), utan också frågan om relationen mellan staten å ena sidan och mångfaldens organisationer å den andra, som religiösa samfund till exempel.

Utöver studium av de olika ideologiernas syn på dessa 'mångfaldsfrågor' kan det också komma att ingå en analys av vilka konsekvenser varje sådan ideologi kan föra med sig om den blir normen i ett samhälle. -- Den andra målsättningen är att formulera och motivera ett eget välgrundat förhållningssätt till dessa frågor.

Arbetet på detta har egentligen pågått i flera år, men ges nu en tydligare form vilket motiverar att det kan kallas ett projekt. Det är än så länge ett enmansprojekt med mig själv som enda deltagare, om än med bidrag från några andra personer ibland. Min förhoppning är att så småningom kunna engagera fler i arbetet. I den andan använder jag redan från början ordet 'vi' snarare än 'jag' för att beteckna projektets deltagare.

Begreppet 'ideologi' är alltså av central betydelse för projektet. Det här artikeln beskriver först vad vi menar med ideologier och hur vi ser på dem. Därefter följer definitioner av 'prototyper' för två olika ideologier, alltså preliminära och förenklade beskrivningar av två sådana. I egenskap av prototyper ska de utvecklas vidare inom projektet, men de får ingå här som tidiga exempel på vad vi menar med ideologier och hur vi vill arbeta med dem. Sist i artikeln finns en beskrivning av de resurser och resultat som hittills har utvecklats inom projektet, och av hur vi ser på den närmaste fortsättningen.

Frågeställning

I den svenska grenen av Wikipedia definieras ordet "ideologi" på följande sätt: Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras ..., hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor ska samarbeta med varandra i vardagen. Därefter ges ett stort antal exempel på ideologier vilka i de flesta fall presenteras som rörelser vilka för fram sina idéer, till exempel:

Libertarianism är en politisk ideologi som förespråkar frihet från tvång och strävar efter att minimera staten och dess inflytande över människors liv. Libertarianer vill tillåta maximal självständighet och valfrihet, med betoning på politisk frihet, frivilliga sammanslutningar samt det individuella omdömet.

Detta illustrerar hur ordet ideologi används både för en genomtänkt samling av åsikter och idéer, och för en rörelse eller en idétradition. Det här projektet ska behandla ideologier i den första bemärkelsen. Vår avsikt är därför inte att beskriva några faktiskt förekommande ideologier i detalj, utan istället att formulera några enkla, alternativa ideologier (alltså samlingar av idéer) som är så renodlade som möjligt. Vi ska kalla dem för teoretiska ideologier i motsats till de faktiskt förekommande praktiska ideologierna vilka ofta beskrivs som idétraditioner, som till exempel libertarianism eller liberalfeminism . Utöver det som sägs i Wikipedias definition ska vi också förutsätta att en ideologi innehåller en verklighetsuppfattning, främst avseende sakförhållanden i det egna samhället.

En avsikt med den här övningen är att göra det lättare att "se skogen för alla träden" vid jämförelser mellan faktiskt förekommande ideologier. Redan wikipediaartikeln nämner femtio olika ideologier, med en länk till en beskrivande webbsida för var och en av dem, så det borde vara angeläget att identifiera likheter och skillnader inom detta utbud.

En annan avsikt med vårt arbete är att kunna bidra med analyser som pekar ut vad dessa ideologier har för tillämplighet och konsekvenser, och hur de kan vidareutvecklas och förbättras. Våra teoretiska ideologier kommer därför att vara utformade efter två kriterier: dels att de ska vara tillräckligt lika några vanliga praktiska ideologier, och dels också att de ska vara enkelt, logiskt och systematiskt uppbyggda. Det senare kriteriet är för att underlätta jämförelse och analys av dem, och det första kriteriet är för att resultatet av den analysen ska kunna överföras till de motsvarande praktiska ideologierna.

Avgränsning till ideologiska frågor i samband med mångfald

En del ideologier kan täcka en stor mängd frågeställningar medan andra kan begränsa sig till ett smalare område. Om ett politiskt parti ska vinna trovärdighet för sin förmåga att delta i landets styrelsen måste det kunna redovisa sitt förhållningssätt i flertalet frågor som kan komma upp, medan en mer profilerad rörelse kan välja att arbeta med en specialiserad ideologi. Frågan om vad som brett eller smalt i detta avseende är dock inte så självklar. Feminism ses till exempel ibland som "en överideologi som praktiskt taget alla politiska rörelser delar" (wikipedia) medan andra ser det som en avgränsad fråga.

I det här projektet ska tonvikten läggas vid frågor som har att göra med kulturell mångfald i samhället, varvid etnisk och religiös mångfald ingår bland de viktigaste aspekterna. Det innebär att områden som till exempel fördelningspolitik, näringspolitik eller försvarspolitik inte ges någon uppmärksamhet annat än om de kommer in i samband med mångfaldsfrågorna.

De frågor som istället kommer att stå i centrum för intresset är sådana som gäller relationen mellan å ena sidan statsmakten och det etablerade samhället, och å andra sidan de etniska, religiösa och andra kulturspecifika grupper som framträder med egen identitet och egna värderingar. Frågor om åtskillnad mellan stat och religion och om religionsfrihetens gränser är typiska exempel på sådant som ingår i intresset för det här arbetet.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att detta inte är någon kampanj. Det är inte vår avsikt att föra fram och försvara en viss ståndpunkt i mångfaldsfrågorna. Istället är vår avsikt att granska vilka olika synsätt av ideologisk karaktär som finns på detta område, och att se hur de förhåller sig till varandra. Som vi beskrev inledningsvis ska det också finnas en andra del i projektet där en specifik ideologi formuleras och försvaras, men den aktiviteten ska hållas väl åtskild från det studium som beskrivs här.

Följande är ett konkret exempel på en fråga som bör kunna studeras med hjälp av teoretiska ideologier. Vi noterar att varje samhälle, inklusive vårt eget, är baserat på vissa grundläggande regler och värderingar, och att det absoluta flertalet av medborgarna accepterar dessa värderingar och i huvudsak uppfattar dem som sina egna. Samtidigt vet vi att det finns mindre grupper som har radikalt annorlunda syn på samhällets grundvalar och på demokratin. Om dessa grupper är små och isolerade så har de inte så stor betydelse, men det blir mer problematiskt om det finns en gradvis övergång från en liten, hårdför grupp till en mycket bredare grupp som har relaterade åsikter men inte alls är extrema. Frågan blir då hur samhället bäst ska förhålla sig till både den lilla extrema gruppen och den större gruppen som inte är extrem.

I Sverige idag finns det åtminstone två exempel på denna situation, nämligen dels gällande nationalismen, och dels islam och islamismen. I bägge dessa frågor finns det starka åsikter och känslor vilket ofta leder till låsta positioner i debatten. Vi menar att för bägge de ämnena finns det behov av en balanserad diskussion som tar befintliga problem på allvar men utan att överdriva dem. Vi hoppas att det fortsatta arbetet i det här projektet ska kunn bidra med stoff till en sådan debatt.

Ansats och grundbegrepp

Vi ska använda följande ansats i början av projektet. Inledningsvis görs strikta definitioner av de grundläggande begrepp som vi ska använda (till exempel just "ideologi"), och därefter används de begreppen för att definiera grunderna i några teoretiska ideologier. Detta utgör innehållet i den här artikeln.

I nästa steg kommer två saker att göras jämsides med varandra: dels en diskussion och analys av relationerna mellan dessa ideologier, dels också en granskning av på vilka punkter dessa liknar eller skiljer sig från de praktiska ideologier som har publicerats, till exempel i form av partiprogram.

Följande är vårt mest grundläggande begrepp. En persons förhållningssätt till ett ämne består av den personens åsikter om ämnet, framförallt personens uppfattning om sakförhållanden och hans eller hennes värderingar som är relevanta för ämnet. Däri ingår också de regler för beteende som vederbörande lägger på sig själv eller vill lägga på andra, och de visioner som personen kan ha beträffande framtida utveckling inom ämnets område.

En värdegemenskap inom ett ämne är en grupp av personer vars förhållningssätt till ämnet liknar varandra tillräckligt mycket och vilka därför har ett fortgående meningsutbyte om detta förhållningssätt. Sådant meningsutbyte är viktigt eftersom förhållningssätten kan behöva förändras för att ta hänsyn till ändrade förhållanden i världen, och till nya tänkesätt som växer fram.

För enkelhetens skull ska vi enbart säga gemenskap som synonym med värdegemenskap, utom när det längre ordet behövs för att undvika missförstånd. Meningsutbytet inom en gemenskap bidrar till att det gemensamma förhållningssättet blir så välgrundat och genomtänkt som möjligt. När man talar om gemenskapens förhållningssätt är det alltså en syntes av de enstaka medlemmarnas individuella förhållningssätt. Detta är ett vagt begrepp eftersom olika medlemmar kan ha litet olika åsikter om vad man är överens om, men det är ändå ett användbart begrepp.

Ett förhållningssätt eller en värdegemenskap sägs vara politisk om den genom sitt ämnesval behandlar hur ett samhälle skall organiseras och styras, hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen.

En ideologi definieras nu som ett nedskrivet och noga formulerat uttryck för ett politiskt förhållningssätt. (Observera att denna definition är helt i överensstämmelse med den inledningsvisa definitionen av samma ord, eftersom vi har använt dess ordval för vår definition av 'politisk'). Vanligen används ideologin för att formulera förhållningssättet i en gemenskap, men det är också möjligt att en enskild person formulerar sitt förhållningssätt som en ideologi.

När en politisk gemenskap formulerar sin ideologi kan det tjäna flera syften. Ett vanligt syfte är att gemenskapen vill sprida sitt förhållningssätt och få fler att anamma det. Ett annat vanligt syfte är att klargöra vad man förväntar sig av medlemmar i gemenskapen, inte minst av nya medlemmar. Meningsutbytet inom gemenskapen fungerar bäst om det finns lagom stor variation av förhållningssätt inom gruppen: inte för litet och inte för mycket.

Medvetandet om ett gemensamt förhållningssätt är ofta i sig en sammanhållande faktor för en grupp. Därtill kommer att förväntan om ett enhetligt förhållningssätt också kan vara ett maktmedel för gruppens ledning. Likaså kan "invasion" av väsensfrämmande förhållningssätt i en gemenskap resultera i att den sönderfaller.

Det förhållningssätt som finns i en gemenskap (vare sig den har formulerats som en ideologi eller inte) manifesteras framförallt genom ställningstaganden. Ett ställningstagande är alltså ett uttalande om en konkret händelse eller situation vilket görs på basis av förhållningssättet eller ideologin. Det kan gälla en rekommendation om lämplig åtgärd, eller ett positivt eller negativt utlåtande om vad någon gjort. Sådana ställningstaganden är ofta viktiga i gemenskapens inre liv, men de har också en nyckelroll när det gemensamma förhållningssättet prövas och utvecklas. Särskilt intressant är det när förhållningssättet leder till två olika och oförenliga ställningstaganden, som alltså bägge är konsekvenser av förhållningssättet. Det är sådana värdekonflikter som kan leda till att förhållningssättet (och därmed ideologin) uppdateras och vidareutvecklas.

Strukturerad jämförelse av ideologier

När en person formulerar en ideologi, alltså ett uttryck för ett förhållningssätt, så är det väl vanligen personens eget förhållningssätt som han eller hon avser att uttrycka, och motsvarande gäller när man formulerar en ideologi för en grupp. Detta gäller för praktiska ideologier. Men i den här artikeln, och eftersom vi arbetar med teoretiska ideologier, ska vi däremot själva formulera flera stycken sådana, varvid vi gör det på ett sådant sätt att det blir lätt att se likheter och skillnader mellan dem.

För att förenkla den analysen väljer vi också att ställa upp våra ideologier i punktform, där varje punkt kallas en tes. Varje tes kan vara ett påstående om ett sakförhållande, eller formuleringen av en värdering eller ett ideal. Även argumenten för det sagda anses ingå i tesen, så varje tes består i princip av en utsaga och av argument för denna utsaga. Fortsatt diskussion med argument för och emot kan också knytas till tesen.

En fördel med att formulera ideologier i sådan punktform är att det kan underlätta jämförelse mellan dem. Vi kommer att ha exempel där ideologier använder samma teser inledningsvis, men där de därefter skiljer sig genom att nästa tes i den ena ideologin är oförenlig med nästa tes i den andra. På det sättet kan man få en trädstruktur där ideologierna grenar upp sig genom att göra alternativa val när fler och fler teser tillkommer. Även andra strukturer än trädstruktur kan också förekomma, till exempel en matrisstruktur.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de teoretiska ideologierna inte är något självändamål, utan de är till för att underlätta förståelsen av de många praktiska ideologierna, eller för att ge impulser till deras vidare utveckling. Under rubriken "Ansats och grundbegrepp" (ovan) beskrevs två relaterade verksamheter: analys av de valda teoretiska ideologierna, och överföring av analysresultaten till motsvarande praktiska ideologier. I ett längre tidsperspektiv kan man lägga till ännu en verksamhet, nämligen revision av de teoretiska ideologierna så att de bättre liknar några av de observerade, praktiska ideologierna. Det kunde antas försvåra analysen (om man förutsätter att de praktiska ideologierna är mer komplexa) men underlätta överföringen av analysresultaten.

Eftersom de teoretiska ideologierna ska likna några av de praktiska, men inte förväntas vara identiska med dem, är det viktigt att använda skilda namn för de två slagen. Vi kommer därför att använda nybildade namn för de teoretiska ideologier som vi definierar, samtidigt som vi anger vilka befintliga praktiska ideologier som har tjänat som förebilder för dem.

Definition av mångfaldsliberalism

Vi ska nu presentera två teoretiska ideologier enligt ovan beskrivna ansats. Båda ideologierna är baserade på politisk liberalism och på det demokratiska samhällets principer, och båda är positiva till kulturell mångfald i samhället. De skiljer sig först av allt genom att den ena ideologin (mångfaldsliberalism) särskilt betonar betydelsen av samhällets värderingar och av lag och rätt i det sammanhanget, medan den andra ideologin (välfärdsliberalism) istället lägger vikt vid att välfärdssamhällets resurser ska användas för att lösa eventuella problem i samband med mångfalden. Vardera ideologin definieras genom ett antal teser, varvid de fyra första är gemensamma för de två ideologierna.

Dessutom följer en påbyggnad på mångfaldsliberalism som vi kallar mångfaldsnationalism.

Observera att dessa ideologier är att betrakta som prototyper, på det sätt som beskrevs ovan.

Politisk liberalism och socialliberalism

GL-1. Ett samhälle bör organiseras som en församling av fria individer som var och en åtnjuter friheter och rättigheter men samtidigt måste acceptera vissa skyldigheter. Friheterna får inte utövas så att de inkräktar på andra människors friheter och rättigheter.

GL-2. För att liberalismen ska fungera i praktiken behövs det en rättsstat med dennas självklara innehåll i form av lagar och rättsväsen. Etableringen av en sådan rättsstat medför i sig vissa inskränkningar i individernas frihet, eftersom friheten inte kan sträckas så långt att den ger rättighet att omintetgöra staten eller hindra dess funktion. Lagarna ger därvid ett konkret uttryck för hur man vill avväga friheter, rättigheter och skyldigheter.

GL-3. De grundläggande friheter och rättigheter som liberalismen i sig hävdar kan kompletteras med ett antal ytterligare mänskliga rättigheter av social karaktär. Man har då tagit steget till socialliberalism.

GL-4. På samma sätt som den grundläggande liberalismen förutsätter en rättsstat för att kunna fungera så förutsätter socialliberalismen en motsvarande funktion i staten -- en välfärdsstat -- som kan förse medborgarna med de tillagda sociala rättigheterna.

Dessa fyra teser används också i definitionen av välfärdsliberalism, vilket är den andra ideologin som vi definierar i den här artikeln.

Värderingar och en fri press

ML-5. Den laglydnad som är viktig i en rättsstat kan inte åstadkommas enbart med hjälp av lagar och polismakt, utan det krävs också att det finns gemensamma värderingar i samhället som reglerar det man inte kan lagstifta om, och så att lagarnas efterlevnad i huvudsak är spontan. Dessa värderingar benämns som samhällsgrundande. Samtidigt måste det också finnas ett fungerande och trovärdigt rättssystem som ytterst kan garantera efterlevnaden av lagarna.

ML-6. En fri press i vid bemärkelse (inklusive nya typer av media) är ett viktigt redskap för att vidmakthålla och vidareutveckla de samhällsgrundande värderingarna och respekten för dessa.

Staten

ML-7. Staten har två huvudtyper av uppgifter, nämligen rättsstat och värdegemenskap enligt tes GL-2 och ML-5, och välfärdsstat enligt tes GL-4. Bägge dessa uppgifter är viktiga, men frågan om rättsstaten inklusive värdegemenskapen är den som kräver mest uppmärksamhet i dagens läge.

Kommentar: Detta är ett exempel på hur teserna i en ideologi kan innehålla aspekter av verklighetsbeskrivning, och även en bedömning av förhållanden i verkligheten. De behöver alltså inte begränsas till normativa uttalanden.

ML-8. För att staten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt föregående punkt måste den ha kontroll över sitt territorium och sina gränser, och över den lagstiftning som ska gälla inom dess territorium.

Mångfald av kulturella gemenskaper

Med en kulturell gemenskap menar vi en värdegemenskap som har ett gemensamt förhållningssätt ur etnisk, religiös, politisk eller annan idémässig synpunkt. Här ingår alltså till exempel religiösa samfund, etniska gruppers organisationer, och politiska partier, vanligen också fackliga organisationer.

Med mångfald menar vi en situation där det finns ett betydande antal kulturella gemenskaper i samhället.

ML-9. En grundläggande värdering för samhället är att vara positiv till kulturell mångfald. Det som nämnts i teserna GL-2, GL-4 och ML-5 är särskilt angeläget i ett sådant samhälle, och i en situation där mångfalden ökar. Tes GL-2 och ML-5 blir viktiga eftersom man får ett ökande behov av explicita regler och värderingar för att samlevnaden mellan olika kulturella grupper i samhället ska fungera så bra som möjligt. Dessa regler och värderingar behövs också för att hantera de situationer som uppstår när de nyanlända kommer från samhällen där helt andra regler och värderingar råder, vilket naturligen leder till kulturkrockar som måste lösas på ett bra sätt.

Därtill får även tes GL-4 en särskild vikt eftersom nya invånare i staten ofta har särskilda behov av välfärdsstatens resurser.

ML-10. Det finns ett antal viktiga värderingar i samband med mångfald i samhället. En första uppsättning av sådana samhällsgrundande värderingar redovisas i den separata artikeln "Mångfaldsliberalism och dess alternativ" och innefattar följande: Uppslutning (kring den gemensamma nationen), Ömsesidighet och erkänsla, Assimilationsfrihet, och Avståndstagande från religionism. Fler sådana värderingar kan identifieras senare.

Det är viktigt att de kulturella gemenskaperna i ett samhälle med mångfald förstår och respekterar varandras förhållningssätt, främst i sådana avseenden som inte är samhällsgrundande. Alla parter i samhället bör bidra till detta.

Statens förhållningssätt till normativa gemenskaper

En kulturell gemenskap sägs vara normativ om den har teser som föreskriver vad dess medlemmar får och inte får göra. Sådana teser kallar vi för normer. En normgivare är en medlem av en normativ gemenskap vars roll är att inskärpa gemenskapens normer hos medlemmarna, både som allmänna principer och genom ställningstaganden i specifika fall.

Följande gäller för normativa gemenskaper.

ML-11. Om en norm i en normativ gemenskap motsäger statens lagar eller värderingar så är det de senare som gäller. Ingen kan åberopa t.ex. samvetsfrihet, religionsfrihet eller medlemskap i en normativ gemenskap för att hävda en rätt att avvika från gällande lag som beslutats på demokratisk väg.

ML-12. En normgivare i en normativ gemenskap har inte rätt att uppmana den egna gemenskapens medlemmar att bryta mot det förhållningssätt som gäller i staten.

Formuleringarna för tes ML-11 och ML-12 är preliminära och behöver diskuteras vidare, förklaras och kompletteras. Detta görs i ett separat dokument.

Statens förhållningssätt till andra stater och till deras medborgare

ML-13. Staten och dess medborgare ska bemöta andra stater och deras medborgare med respekt och generositet.

ML-14. Om det på statens territorium finns statslösa personer, eller medborgare i andra stater vilka inte kan eller vill garantera dessa personers mänskliga rättigheter, då ska dessa personer ges tillgång i rimlig utsträckning till rättigheter enligt tes GL-2 och GL-4. Staten har dock alltid moralisk rätt att besluta gränserna för i vilken utsträckning den ska tillgodose sådana behov.

Definition av mångfaldsnationalism

Denna definition använder de ovan beskrivna teserna och lägger till några ytterligare. Observera än en gång att det inte är vår avsikt att framföra dessa teser som vår egen åsikt, utan vi är bara intresserade av att studera deras egenskaper, konsekvenser, och eventuella överensstämmelse med praktiskt förekommande ideologier.

Nationen som en värdegemenskap

ML-15 Med begreppet nation avses en värdegemenskap som har samhällsgrundande värderingar av det slag som nämns i tes ML-5, och vilken har inrättat eller vill inrätta en stat på den grunden. En så inrättad stat kallas för en nationalstat. Dess värderingar definierar nationens identitet både i ett nuläge och över tid, samtidigt som de normalt förändras gradvis över tiden för att bäst möta nya förhållanden och insikter.

ML-16. I en nationalstat ska alla medborgare som omfattar de samhällsgrundande värderingarna betraktas som medlemmar av nationen och som likvärdiga i det avseendet. Ingen får mot sin vilja och utan giltig anledning uteslutas ur nationens gemenskap. Samtidigt måste staten acceptera att det kan finnas medborgare som uttryckligen och av fritt val meddelar att de inte accepterar de samhällsgrundande värderingarna. De är likväl medborgare men deras val är giltig anledning till att de inte ska anses ingå i nationen.

ML-17. Den av nationen skapade nationalstaten ska vara en demokratisk stat, vilket innebär att alla vuxna medborgare har rättighet att delta i hur beslut fattas. Detta gäller även för medborgare som valt att inte ingå i nationens värdegemenskap.

ML-18. Alla personer som uppehåller sig på statens territorium ska kunna utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter. När det gäller rättigheter och förmåner i vidare bemärkelse har dock staten moralisk rätt att göra inskränkningar enligt några naturliga kriterier. Häri ingår att kunna göra skillnader mellan medborgare och icke-medborgare, eller särskilda inskränkningar för medborgare som valt att inte ingå i nationen.

ML-19. I linje med synen på nationen som en värdegemenskap är det viktigt att det inom nationalstaten finns funktioner (till exempel en fri press) som kan påtala situationer där nationsgrundande värderingar inte har respekterats och skapa en diskussion om detta. Lika viktigt är det att det där finns utrymme för en öppen diskussion där olika synsätt i icke nationsgrundande frågor får mötas och påverka varandra.

Värnande av nationens funktionsduglighet och långsiktiga fortlevnad

ML-20. En nation är i sig en kulturyttring som har ett egenvärde, och en av uppgifterna för en nationalstat är att agera så att dess långsiktiga existens inte äventyras.

ML-21. Nationalstaten har framförallt tre resurser som är nödvändiga för dess långsiktiga existens, nämligen dess territorium, dess nationalspråk, och dess värdegemenskap. Omvårdnaden om dessa resurser måste därför ha högsta prioritet.

ML-22. När staten utför sina uppgifter enligt tes GL-2 och GL-4 uppkommer det regelbundet frågor om hur långt dessa åtaganden gentemot medborgarna ska sträckas. I sådana fall är det viktigt att kortsiktiga behov inte ges så stor vikt att långsiktiga behov eftersätts allvarligt, eller att statens funktionsduglighet kan komma till skada.

ML-23. Vid behandling av ansökningar eller önskemål om inresa, uppehållstillstånd eller medborgarskap från medborgare i andra stater har nationalstaten moralisk rättighet och skyldighet att tillse att dess grundläggande resurser, eller dess förmåga att utföra sina grundfunktioner enligt punkt GL-2, GL-4 och ML-6, inte ska utsättas för risk på kort eller lång sikt. Med resurserna avses främst statens territorium och dess värdegemenskap.

ML-24. Vad gäller medborgare som klargjort att de inte delar de samhällsgrundande värderingarna får man normalt förutsätta att sådana personer utgör en liten minoritet. Det betyder att alla viktiga beslut i staten kommer att ske i enlighet med den grundande nationens värderingar. Om det emellertid skulle inträffa att staten genom sina demokratiska beslutsmekanismer kommit att fatta beslut som varaktigt skulle ändra statens karaktär bort från dessa värderingar så har den grundande nationen och dess företrädare moralisk rättighet och skyldighet att ingripa, och att tillse att staten återigen realiserar grundarnationens värderingar.

Definition av välfärdsliberalism

Vi övergår nu till vårt förslag om definition av välfärdsliberalism. Även detta tas med som ett exempel på hur en teoretisk ideologi kan definieras som en följd av teser. Förslaget är avsett att återspegla det hittills förhärskande svenska synsättet på det multinationella samhället, invandring och flyktingmottagning. Delar av det har konkret inspirerats av läsning av Mattias Hagbergs artikelserie i Dagens Nyheter i december 2016, där han kritiserade den nya inriktningen på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Expressen. Några av teserna är avsiktligt tillspetsade för att stimulera till diskussion.

Teserna GL-1 till GL-4 är desamma som för mångfaldsliberalism. Därefter följer:

VL-5. Om medborgarna tillförsäkrats sina sociala rättigheter i ett jämlikt samhälle så får det som nämnts i tes GL-2 karaktären av icke-frågor. Människornas naturliga godhet och en framgångsrik socialisering leder till att de spontant beter sig som de bör, med få och hanterbara undantag.

VL-6. En grundläggande värdering för samhället är att det bör vara positivt till kulturell mångfald. Det som nämnts i teserna GL-3, GL-4 och VL-5 är särskilt angeläget i ett sådant samhälle, och i en situation där mångfalden ökar. Då ökar nämligen betydelsen av de sociala rättigheterna, liksom behovet av en stark välfärdsstat för att tillgodose behovet av dessa.

Observera att dessa två teser står i motsats till tes ML-5 ovan.

VL-7. I den enklaste versionen av socialliberalism är det staten som förser de egna medborgarna med de etablerade sociala rättigheterna. Problem uppstår emellertid om dessa mänskliga sociala rättigheter betraktas som universella, till exempel om de har fastställts av FN. Frågan blir då hur rättigheterna ska garanteras för statslösa personer, och för medborgare i stater som saknar vilja eller förmåga att garantera dessa rättigheter för sina medborgare.

VL-8. En av de möjliga lösningarna på problemet i tes VL-7 är att fastställa att varje stat har ansvar inte bara för att förse de egna medborgarna med sociala rättigheter, utan också andra personer som befinner sig på statens territorium och som inte kan få dessa rättigheter tillgodosedda av den stat där de har medborgarskap.

VL-9. Det som beskrivs i föregående punkter, alltså att garantera att medborgarna eller befolkningen får åtnjuta sina rättigheter, utgör statens viktigaste uppgift. Detta följer särskilt av tes VL-5. Den liberala pressens uppdrag för granskning och kritik bör därför inriktas på att belysa situationer där rättigheterna inte erhålles, liksom naturligtvis också att kritisera aktörer som inte delar denna åsikt.

VL-10. Ett ytterligare problem gäller avvägningen mellan kortsiktig och långsiktig garanti för rättigheterna, och de etiska problem som den avvägningen för med sig.

Kommentar: En mycket insiktsfull betraktelse om dessa frågor publicerades i Dagens Nyheter av Jasenko Selimovic den 12.2 2015, med titeln Dags tala allvar om migrationspolitiken.

VL-11. För att möta frågeställningen i tes VL-10 bör man som huvudprincip alltid låta de omedelbara behoven få prioritet. Om vi framför oss har en människa med ett stort behov så är det ett moraliskt imperativ att hjälpa den människan här och nu. Om någon invänder att den principen leder till stora, långsiktiga problem, särskilt när den tillämpas på ett mycket stort antal fall, så är det sannolikt en person som inte tror på liberalismen. Kritiken kan då avfärdas t.ex. med att den utgör spekulationer, och att problem brukar lösa sig så småningom med litet god vilja.

En del av de angivna teserna är som nämnts litet tillspetsade för att tjäna som startpunkt för en diskussion. Jag menar dock att den variant av socialliberalism som man får genom att välja tes VL-5 och framåt faktiskt stämmer ganska bra med det förhållningssätt som har hävdats av Mattias Hagberg och andra debattörer på DN-sidan i den senaste tidens debatt, och med förhärskande tongånger i den svenska debatten om flyktingpolitiken under de senaste åren. Jag vill föreslå termen välfärdsliberalism för denna internationalistiskt motiverade utvidgning av socialliberalismen.

Följande tillspetsning är direkt baserad på Mattias Hagbergs debattartiklar:

VL-12. Det som här har beskrivits är den enda korrekta tolkningen av liberalismen. Personer som har avvikande åsikter i några av dessa frågor torde vara motståndare till all liberalism överhuvudtaget. Samtidigt som man kritiserar deras åsikter bör man också ifrågasätta vad som driver dem och på olika sätt frammana en negativ inställning till dem.

Planer och avsikter för vidare arbete

Följande är i korthet de närmaste planerna för arbetet. En viktig punkt är att granska de teoretiska ideologier som beskrivits ovan, dels genom att jämföra dem med auktoritativa uttryck för ideologier i vanlig bemärkelse (det vi kallar praktiska ideologier), och dels också genom att relatera dem till konkreta fall. Det senare får göras genom att försöka härleda vilka ställningstaganden som våra teoretiska ideologier leder till i valda dagsaktuella frågor.

För jämförelsen med etablerade praktiska ideologier förefaller det lämpligt att välja någon eller några källor som är tillgängliga på Internet och arbeta genomgående med den eller dem. Stanford Encyclopedia of Philosophy avses vara ett förstahandsval.

Inom projektet finns en resurs som bör kunna användas för arbetet med ställningstaganden, närmligen en omfattande klippsamling bestående av länkar till tidningsartiklar som berör mångfaldsfrågorna. Klippsamlingen omfattar för närvarande cirka 1300 artiklar som är klassificerade efter vilken frågeställning de behandlar, och den kompletteras fortlöpande. Avsikten är att den ska kunna utgöra en källa för 'fall' där man kan tillämpa de studerade teoretiska ideologierna och härleda ställningstaganden från dem.

Dessa första steg ska tjäna till att förbättra de teoretiska ideologier som har införts som prototyper i den här artikeln, och till att ge dem mer substans. Samtidigt kan det ses som ett sätt att kontrollera att den valda ansatsen tycks fungera. Sedan detta har gjorts bör det följa, som ett nästa steg, att föra in fler ideologier som kan jämföras med de först införda. Det kommer att vara särskilt intressant att försöka definiera en teoretisk ideologi med valda delar av Sverigedemokraternas program som en förebild. Det ska också bli mycket intressant att försöka definiera teoretiska ideologier för extrem islamism och extrem nationalism, i linje med det som sades ovan just före underrubriken "ansats och grundbegrepp".

Som det sades inledningsvis är detta för närvarande ett enmansprojekt, men om någon är intresserad av att ansluta sig till projektet och bidra i arbetet så skulle det förstås vara en glädje. Kontakta mig gärna i ett sådant ärende.