Sluta inbilla dig att SD är ett parti som andra

Retur till ämnessida eller kommentarslista

I denna artikel av Peter Wolodarski baserar han sin kritik av Sverigedemokraterna på hur ledande företrädare för detta parti ofta använder ordet 'svensk', inte minst när man vill beskriva en person som 'icke svensk'. För Wolodarski är detta en yttring av 'rå rasism'. Problemet är bara att ordet 'svensk' har två betydelser i praktiken. Det kan stå för en person som är medborgare eller fast bosatt i Sverige, men det kan också stå för en etnisk svensk. Wolodarski hävdar att den förra användningen är den enda rätta; Sverigedemokraterna använder det uppenbarligen i den senare betydelsen.

Wolodarskis användning är allmänt förekommande i officiella sammanhang och på dagspressens ledarsidor, men den senare, etniska betydelsen är vanlig i mindre formella sammanhang. Motsvarande gäller i flera andra språk. Den tyska versionen av Wikipedia skriver till exempel, gällande order 'deutsch':

Das Ethnonym Deutsche wird in vielfältiger Weise verwendet. Im Sinne von ethnischen Deutschen wird darunter die Gruppe von Menschen verstanden, deren Angehörige Deutsch als Muttersprache sprechen und spezifisch deutsche kulturelle Merkmale aufweisen, ... Im juristischen Sinne bilden alle deutschen Staatsbürger, ungeachtet ihrer deutschen oder anderen Ethnie, das deutsche Staatsvolk.

När det sedan gäller just Zlatan Ibrahimovich, som Wolodarski tar som ett exempel, så är det ju faktiskt så att när denne skriver om sin ungdomstid, i memoarerna som kom ut häromåret, så använder han ordet 'svenskar' för sina etniskt svenska jämnåriga, men inte om sig själv. Där är svenskarna 'de andra'.

I ett annat sammanhang har jag argumenterat för att det är mycket olyckligt att ha denna dubbla betydelse för ordet 'svensk', och att det borde delas på två ord. Då skulle man antingen behöva ett nytt, enkelt ord för 'etnisk svensk' eller ett nytt, enkelt ord för 'boende i Sverige'. Min gissning är att detta skulle gå lättast om vi behåller vardagsspråkets betydelse för ordet 'svensk', alltså som 'etnisk svensk', och hittar ett annat ord som inbegriper alla som är bosatta i Sverige. Till exempel har ordet 'sveländare' föreslagits.

Vid internationell jämförelse kan man också notera att motsvarande distinktion finns sedan lång tid i Finland, där 'finländare' betecknar hela befolkningen medan 'finnar' och 'svenskar' (eller 'finlandssvenskar') betecknar de två huvudsakliga etniska grupperna inom landet.

Sverigedemokraterna har gått längre i den här frågan och föreslagit att etniska huvudgrupper inom Sverige, såsom 'svenskar', 'samer' och 'judar' ska betecknas som skilda nationer. För att undvika missförstånd vill jag markera kraftigt avstånd från den tanken. Alla som har fast anknytning till Sverige och omfattar våra samhällsgrundande värderingar bör anses ingå i vår nation.

Man kan diskutera fram och tillbaka om vilken eller vilka betydelser som vi bör lägga i ordet 'svensk'. Ett minimikrav borde ändå vara att vi accepterar att det finns dessa olika betydelser, och att olika personer kan välja att använda ordet på olika sätt utan att det behöver vara något tecken på 'rå rasism' eller på hur man 'behandlar människor'. Wolodarskis gälla tonläge bidrar bara till att förstöra diskussionen.